Abrahams barn en undervisande monolog
Kul med vanlig kunskap för alla
TEATER Kristendomens stamfader och den allra första juden var irakier. Jakob Eklunds farfar tvingade sin son att gå i skolan i frälsningsarméns uniform. Profeten Muhammed beskrivs ofta som täckt av sin hustrus filt. Ibrahimmoskén i Hebron har en judisk och en muslimsk halva så alla kan besöka Abrahams viloplats. Den är i sin tur delad av skottsäkert glas så att inte ättlingarna till hans bägge älskade söner Ismael och Isak ska kunna döda varandra där. Jakob Eklunds pappa lyckades aldrig blir fri från sin fars förödmjukelse och dog som svikare. Moses hjälpte Muhammed att pruta med Gud om antalet böner en trogen muslim ska förrätta och i en helig dröm hälsade den föräldralöse profeten respektfullt på Jesus.
Det är en tät relation att vara Abrahams barn, titeln på Svein Tindbergs monolog som spelat för utsålda hus i Oslo och spelas på Stockholms stadsteater i regi av Olof Hanson. Jakob Eklund har inför rollen rest till Jerusalem, en buttert misstänksam trosfri skådis som försökt få kontakt med en plats helig för tre religoner. Hans tafatta snubblande på denna heta yta av ammunition, religion och pengar virkas mjukt och storögt in i monologen. Som snarare är en hälsosamt ogenerad folkbildande föreläsning om allt det gemensamma som springer ur gestalten Abraham samt tillåter sig bläddra i tre band av en enda helig text. Såväl den fragmentariskt okunnige som den gammaldags rejält kommer ha kul med all denna helt vanliga kunskap och tålmodigt undervisande reflektion.
