Hundvisslan har bytts ut mot trumpeter

När ”åsiktskorridoren” har raserats släpps hetsjakten på invandrare lös

Protest mot inre utlänningskontroller i Stockholms tunnelbana 2013.

Motståndarna kallade det för åsiktskorridoren. De spottade ur sig ordet. Detta politiskt korrekta fängelse som låste in den fria folkviljan skulle rivas och det skulle bli lättare att andas.

Vi andra talade lite högtidligt om en antifascistisk front, om en cordon sanitaire, som skulle låsa ute rasistpartiet från makten och höja det politiska priset för att anpassa sig till deras politik och retorik.

En vanlig missuppfattning är att syftet med isoleringen var att stödet för Sverigedemokraterna skulle minska. Det hade naturligtvis varit en bonus, men poängen var en annan: att förhindra dem att få direkt inflytande över staten.

Oavsett ordval så var den mycket framgångsrik: I tre val från 2010 höll den. Men med benägen uppluckringshjälp från flera stora dagstidningar, borgerliga tankesmeder och näringslivets lobbyister upplever vi nu den första valrörelse där invandrare är fritt villebråd och rasistisk politik en valvinnare.


Så vad talar vi om?

Gängen, språkkunskaper, utsatta områden, förorter. Allt är kodord för ”invandrarproblemet”.

Se dessa svarta dagar.

Förra söndagen: Socialdemokraterna svamlar om att kvotera bostadsområden efter härkomst. De vill det kanske egentligen inte, är uppenbart obekväma, men de mäktar heller inte att klart säga att det är en rasistisk idé.

Onsdag: Liberalerna vill tvångsomhänderta tvååringar som inte talar tillräckligt bra svenska.

Torsdag: Moderaterna vill adhd-undersöka alla barn i det som kallas utsatta områden, det vill säga invandrarbarnen.

Fredag: Kristdemokraterna föreslår ett Super-Reva, där polisen ska ta DNA-prover på alla som stoppas i en utlänningskontroll och inte har pappren i ordning. Inklusive, alltså, en massa rasprofilerade svenskar som inte har passet till hands.

Ni är bättre än de, det är fritt fram att avsky dem. Vi tar strid för er.


Syftet med dessa förslag är att peka ut ”invandrarna” som dåliga människor, problemmänniskor. På så vis puffar man omvänt upp självkänslan och statusen för de svenskfödda: ni är bättre än de, det är fritt fram att avsky dem. Vi tar strid för er.

Det är inte hundvisslande, de dolda signaler som bara den införstådda rasistopinionen ska uppfatta. Det är trumpeter: en del av befolkningen spjälkas av på etnisk grund och utsätts för politisk hetsjakt. Vi kan ta era barn, vi kan sjukförklara och medicinera dem, vi kan fördriva er från era hem.

Det är detta som händer när den förhatliga åsiktskorridoren raserats: barbariet släpps lös.


Låt mig därför, med en månad till val, citera en historiskt källa som varnar för precis den här utvecklingen.

”Samtidigt som rasismen och samhällets klasstruktur förstärker varandra, finns det en risk att fattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görs till etniska problem i samhällsdebatten. Detta synsätt vill vi socialdemokrater bekämpa. ”

De besinnnade orden kommer från det socialdemokratiska partiprogrammet. Det skrevs 2013. Inte har det blivit lättare att andas sedan dess.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.