Inte fel att internet förändras

Cecilia Djurberg om det nya EU-direktivet som röstades igenom i går

DSM-direktivet om upphovsrätt röstades igenom i EU-parlamentet i går, vilket väckte både glädje och protest.

Det nya EU-direktivet som ska skydda upphovsrätten på internet har nu klubbats i EU-parlamentet. Debatten har varit högljudd, med emellanåt konspiratoriska replikskiften.

Formellt går direktivet igenom först efter att det fått grönt ljus i ministerrådet, men flera intresseorganisationer för kulturskapare och medier ropade snabbt halleluja efter beskedet. Nu tror de att upphovsrättsinnehavare ska få skäligt betalt för sitt material.

Motståndarna, som består av högljudda nätaktivister och techbolag, är övertygade om att det så kallade DSM-direktivet innebär slutet för internet. Det har jag svårt att tro, eftersom tekniken alltid hittar vägar runt hinder. Men internet som vi känner det kommer att behöva förändras. Vilket inte måste vara dåligt, då nätets nuvarande infrastruktur snarare utformats av marknadsintressen än av demokratiska ideal.


Det är ingen hemlighet att nätjättarna Google (som äger Youtube och Android), Facebook (som äger Instagram och Whatsapp) och Apple tävlar om att dominera internet. Många användare ger dem också frivilligt makten att kontrollera informationsutbudet och betalar glatt med sin användardata. Informationen är varken helt fri eller gratis på dessa plattformar, så den frihet som direktivets motståndare försvarar är delvis en illusion.

Mot nackdelarna med upphovsrättsdirektivets begränsningar av nätkulturen man alltså ställa en positiv öppning för att nya nättjänster med schysstare villkor för både användare och upphovsrättsinnehavare utvecklas och utmanar nätjättarna.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.