Vi bryr oss om Gaza för att vi är medskyldiga
Vårt medlidande handlar om oss själva
Vilket är världens just nu värsta krig? Det i Kongo? Eller Sudan? Jemen? Ägnar vi för stor uppmärksamhet åt Ukraina och Gaza? För några veckor sedan mejlade en läsare mig uppgifter som gick i den riktningen: svälten och lidandet i Sudan är ännu värre.
Den sortens perspektiv är naturligtvis viktiga. För att de visar att vår indignation inte är objektiv. Att vårt medlidande på sätt och vis handlar om oss själva.
Så varför ska vi bry oss om det som nu händer i Gaza? För att, tror jag, vi är medskyldiga till det dödandet (”krig” är nästan en eufemism i sammanhanget) på ett helt annat sätt. Israel är en europeisk produkt. Inrättat som en direkt följd av Förintelsen, efter ett krig där Sverige var ”neutralt”. Denna historiska bakgrund yttrar sig i bisarra små egenheter som att Israel, trots sitt geografiska läge, får vara med i allt ifrån Europamästerskap i fotboll till Eurovisionsschlagertävlingar.
Men det finns också ett särskilt svenskt bidrag till saken: det var Göran Perssons regering som skapade Forum för levande historia och tog initiativ till inrättandet av IHRA (International Holocaust Remembrance Alliance). Allt för att ”förebygga intolerans och i förlängningen folkmord och andra brott mot mänskligheten”. Resultatet blev den så kallade Stockholmsdeklarationen från 2015, ett dokument som gör att i princip all Israel-kritik i dag kan avfärdas som antisemitism.
Enligt Stockholmsdeklarationen är det antisemitism att ”ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land”. En formulering som i dag blivit märkligt ironisk. För är det inte att sätta ribban ganska lågt för demokrati, att kräva av ett land att det inte ägnar sig åt folkmord? Det är också antisemitism att ”jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.” Okej, jag ska akta mig för den jämförelsen. Men vad säger det om Israels politik att den jämförelsen måste förbjudas?
Israel har blivit en stat som har som hobby att döda barn, sa en israelisk oppositionspolitiker nyligen. En stat där man skjuter ner människor som desperat försöker få tag på något av den nödhjälp som trots allt delas ut. En stat som med bosättningar och bomber vill ersätta Palestinas befolkning med en annan. Ordet ”ersätta” både döljer och säger allt.
Jag undrar vad Forum för levande historia säger om detta. Och vår regering, vad tycker den? Jag vet inte. Eftersom den är så tyst. Kanske är den neutral?
