De säger att läsning är viktigt – men gör inget

Inte konstigt att ungarna fastnar vid paddan när dörren till litterära världen blir allt mindre

Barn läser allt mindre i skolan, rapporterar tidningen Läraren.

Svensk skola är ett sorgligt kapitel. Riskkapitalister har huggsexa om elevernas skolpeng, politiker som sitter i knät på välfärdsbolagen vill inte begränsa vinstuttag. En ojämlik skola ska lösas med mer kontroll, mer bedömning, betyg från lägre åldrar.

Det är inte konstigt att detta dominerar debatten – men något är fel när vi inte pratar mer om det helt centrala med barnens läsande. För de läser allt mindre i skolan.

Skolinspektionen visade i sin senaste granskning att samtliga av de 25 skolor som undersöktes måste jobba mer aktivet med läsandet. Tidningen Läraren, som tittat på statistik som togs fram 2017 av bland andra Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete, visar att varannan elev i årskurs nio inte läser en hel sida facklitteratur under en skoldag.

 

Varför läsningen sjunker till och med i skolan har många förklaringar men frågan är om någon av dem duger.

De krympande skolbiblioteken lyfts fram som en bidragande orsak. En annan är att lärare tvingas lägga alltmer tid på sådant som går att mäta, som till exempel nationella proven, i stället för lustfyllt lärande, som läsning.

Någonstans är det talande för vår samtid, där politiker av alla färger lyfter vikten av läsning men låter det stanna vid bara ord. 2016 döpte Stefan Löfvens regering om höstlovet till läslovet – vilket i praktiken gjorde noll skillnad.

I den nya regeringen står varken skolan eller kulturen högt i kurs. Den nya kulturministern har aldrig sysslat med kulturpolitik och regeringen har också lanserat det mest symbolpolitiska av all symbolpolitik som tänkas kan: en kulturkanon. Vad hjälper en sådan om nästa generation knappt kan läsa?

 

Oavsett vad politiker har sagt sig vilja uppnå har verkligheten gått åt motsatt håll. De senaste tjugo åren har åtta av tio kommuner skurit ner på kulturen i sina budgetar. Förr lade kommunerna 2,6 procent på kulturverksamhet, vilket inkluderade sådant som bibliotek och kulturskola. I dag är budgeten nere på 2,0 procent och en av de verksamheter som drabbats hårt av det är folkbiblioteken. När Tidningen Vi i våras räknade på hur många bibliotek som försvunnit de senaste 22 åren landade siffran på 435. Alltså har mer än var fjärde folkbibliotek lagts ned. Värst är det i Stockholm, där har 50 procent lagts ned under samma period.

Andra kommuner hyvlar mer i budgeten – de lägger inte ner men ger så lite pengar att biblioteken tvingas skära ned, vilket betyder till exempel väldigt begränsade öppettider.

Det är inte konstigt att ungarna fastnar vid paddan när dörren till litterära världen har låsts av de vuxna. Det borde vara självklart att skolan gör allt för att öppna den igen.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.