Tyskarna pratar om klimat – inte migration
Landets vägval i klimatfrågan kommer att påverka hela planeten
BERLIN. Man känner sig liten som en lus när man går in på tyska finansdepartementet och det är också meningen. Kolossen på Wilhelmstraße byggdes åt Göring 1935 och detta var flygvapnets regeringskansli under tredje riket. Som så många platser i Berlin har huset spelat olika roller. Efter kriget grundades just i denna byggnad Östtyskland. ”Ingen annan plats påminner lika starkt om demokratins sårbarhet i Europa”, som det står på skylten utanför dörren.
Jag är här för att träffa Wolfgang Schmidt, statssekreterare och närmaste medarbetare till Olaf Scholz, socialdemokraten som troligen blir förbundskansler efter det tyska valet på söndag. Det sägs att Schmidt är hjärnan bakom den strategi som gör att SPD, de tyska socialdemokraterna, gått från att vara ett varnande exempel till att plötsligt vara på väg att göra det omöjliga: ta över förbundskanslerkansliet efter 16 år med Angela Merkel.
Det är märkligt med tysk politik. Ett tag, särskilt under flyktingkrisen, kändes landet ganska likt Sverige. En välfärdsnation som försökte göra sitt bästa att hålla i asylrätten men som gav upp och stängde gränsen. Med ett högerpopulistiskt parti som samtidigt bara växte, i Tyskland heter de AfD, Alternative für Deutschland. En debatt där det bara fanns utrymme för en enda fråga.
Tittar man på länderna i dag så ser det politiska samtalet helt annorlunda ut. I Sverige dominerar SD:s agenda, som också till stor del tagits över av de andra partierna. Hårdare tag, migration, invandring alltid beskriven som ett problem, en etnifierad diskussion om kriminalitet.
I Tyskland handlar valrörelsen om något helt annat. I första hand vem som är bäst lämpad att ta över efter Merkel. I andra hand, klimatfrågan.
Hur kunde det bli så olika?
Frågar man statsvetare säger de att anledningen till att AfD aldrig fått samma centrala roll som SD i Sverige är att CDU hållit gränsen högerut. ”När konservativa stänger dörren till extremhögern finns det helt enkelt ingen väg för dem till inflytande”, säger Tarik Abou-Chadi, expert på högerpopulism och europeisk socialdemokrati i Oxford.
När Ebba Busch säger sig vara trygg med värderingarna i sin ”kristdemokratiska familj” när hon blir anklagad för att ge efter för rasister, ska man alltså komma ihåg att Angela Merkel gjort det exakt motsatta i Tyskland. Och att det har kommit att påverka hela samhällsklimatet – på samma sätt som den svenska högerns val, legeringen med Sverigedemokraterna, påverkat vardagen för så många människor i Sverige.
Men kanske, tror Wolfgang Schmidt, kan frånvaron av konflikt i flyktingpolitiken också bero på att Tyskland de senaste åren har regerats i koalition mellan konservativa och socialdemokrater. Det har gjort det svårt för CDU att använda flyktingfrågan som politiskt slagträ. Det var ju de som regerade.
Sen har vi detta med klimatet.
Fridays for future förändrade den politiska logiken
Veckorna före valet har det varit mycket snack om SPD:s stora upphämtning. Men den stora förändringen det senaste året är att de gröna har fördubblat sitt väljarstöd och etablerat sig som ett av Tysklands tre stora partier.
Under några veckor i våras såg det till och med ut som om Anna-Lena Baerbock, de grönas relativt sett unga, kvinnliga kanslerkandidat, hade en verklig chans att få leda Tyskland. I alla opinionsmätningar är det de tyska väljarnas viktigaste fråga. Tysklands miljöparti har funnit länge, vilket förklarar en del. Men de senaste åren har något hänt.
– Något viktigt hände 2019, säger Wolfgang Schmidt. Det var då de unga gick ut på gatorna. Fridays for future satte press på partierna och förändrade den politiska logiken.
Det finns också materiella faktorer. Sverige kan luta sig på ren vattenkraft och på kärnkraften som finns kvar, och resten av energiförsörjningen kommer nog att lösas med vind och sol. Tyskland har helt enkelt ett mycket större problem, eftersom man fortfarande är så beroende av kolkraft, samtidigt som industrin är energiintensiv.
– Tysk ekonomi är fortfarande beroende av kol och kärnkraft, säger Wolfgang Schmidt. Och kolarbetarna förväntar sig med all rätta att bli kompenserade i omställningen. Vi har ingen enkel väg ut, som Sverige. Framför oss har vi en tuff resa.
Så, SPD kommer att få kanslerposten, men vad händer sen? Mycket talar för att CDU/CSU kommer att radikaliseras högerut om de förlorar regeringsmakten.
– Man ska komma ihåg att CDU:s systerparti i Bayern försökte närma sig AfD redan 2018, säger statsvetaren Tarik Abou-Chadi. Men väljarna straffade det försöket då.
Det mesta talar för att de ändå kommer gå den vägen om de förlorar valet. Många av de som kommer slåss om makten i CDU om Laschet förlorar är redan på väg åt det hållet i sin retorik. Som hälsoministern Jens Spahn och Laschets utmanare Friedrich Merz för att nämna ett par exempel.
De flesta tror att det efter valet blir en regeringskoalition mellan socialdemokraterna, de gröna och liberala FDP, som då kommer att fungera som vågmästare och kungamakare. Många tror att FDP:s partiledare Christian Lindner kommer att kräva finansministerposten i utbyte för samarbete, och då är vi tillbaka på finansdepartementet.
Vad är egentligen ansvar i en tid när jorden går mot en uppvärmning på 2,7 grader?
Ekonomhistorikern Adam Tooze har sagt att det skulle innebära ”en katastrof för Europa” om budgethöken Lindner fick jobbet och Tyskland därmed skulle sälla sig till den grupp av länder – inklusive Sverige – som vägrar lyssna på de allt mer dominerande ekonomiska teorier som menar att för lite investeringar är farligare än risken för högre inflation.
Också för klimatfrågan vore detta förödande. För även om mycket måste ske i industrin, så krävs de närmaste åren en massiv omställning av hela samhället. Strama budgetregler eller klimatsatsningar: vad är egentligen ansvar i en tid när jorden går mot en uppvärmning på 2,7 grader?
Frågar man de unga så har de svaret klart för sig.
– Det finns inget stort parti i dag som har en seriös politik för att nå 1,5 graders uppvärmning.
Det säger Luisa Neubauer, som brukar kallas ”Tysklands Greta” och är en av ledarna i tyska Fridays for future. Det är hon och andra unga som sedan 2019 ordnat de klimatstrejker och demonstrationer som förändrat tysk politik. I våras vann Fridays for future en viktig vinst när den tyska konstitutionsdomstolen i målet ”Neubauer mot Tyskland” dömde ut den tyska klimatlagen som för mesig.
I somras stod delar av Tyskland under vatten, till följd av klimatförändringarna. Över 180 personer dog i Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz. Klimatfrågan är inte längre abstrakt ens här, i ett av världens mest säkra och välmående länder. Det kanske låter melodramatiskt, men vilken väg Tyskland väljer i klimatfrågan, både i valet på söndag och de närmaste åren, kan vara avgörande för planetens framtid.
De unga är förbannade, förtvivlade. Men klimatfrågan hade aldrig blivit så här stor i Tyskland om de inte hade tagit till gatorna.
– Det är uppenbart att inget parti anser att de skulle tjäna på att erkänna hur stort problemet är och vad som faktiskt behöver göras. Därför händer så lite, säger Luisa Neubauer.
I dag organiserar Fridays for future för sin största klimataktion hittills. Tanken är att de ska strejka på 420 platser runt om i landet.
– Det är den största mobilisering av aktivister i Tyskland någonsin, säger Luisa Neubauer.
En förbannad ung generation som tar till gatorna när ingen annan agerar fast jorden brinner upp. En socialdemokrati som drar åt vänster men blockeras av ett liberalt vågmästarparti. Ett konservativt parti som drar åt höger och gör upp med arvet efter Merkel genom att radikaliseras. Kanske blir det resultatet av valet på söndag.
På väg ut från finansdepartementet stannar jag vid Max Lingners mural som sitter på väggen mot Wilhelmstraße. Den är från tiden huset var regeringsbyggnad för Östtyskland och skildrar lyckliga industriarbetare och välmående lantbrukare. På kvällen läser jag att på samma plats så mejades arbetare som protesterade mot höjda produktionskvoter ner av sovjetiska tanks bara ett par år efter att konstverket färdigställts. Jag undrar vad huset kommer inrymma de närmaste decennierna, vilka idéer och människor. Och vilka strider som kommer rasa utanför.
