Starbucksteatern vid Sergels torg

Kulturhuset är hotat – försämrar man verksamheten blir det lätt att motivera en avveckling

Av: Nathan Hamelberg

Publicerad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Kulturhuset i Stockholm hotas av nedskärningar.
Foto: tt
Kulturhuset i Stockholm hotas av nedskärningar.

När jag får besök av vänner utifrån landet brukar vi ofta mötas på Kulturhuset. Det är praktiskt, för den som anländer till Centralen är det nära till platsen där det alltid är öppet på dagarna, man kan slå sig ner och ta en kaffe, man kan hänga av sig, det finns något för alla och det är, till skillnad från mycket i Stockholms city, varmt och välkomnande. 

Värmen och det gästvänliga är inte unik för utsocknes gäster. Jag tror inte det finns en mer välkomnande plats för stockholmarna, oavsett ålder, ursprung, intressen eller bakgrund i staden. Varför är det så? 

För det första, platsen – där alla tunnelbane- och pendeltågslinjer möts. För det andra, det har fri entré och är öppet i stort sett året om. Det tredje och viktigaste: den stora bredden och djupet i verksamheten, samlat under ett och samma tak.


Vi är på året lika gamla, Kulturhuset och jag, så jag har lärt känna det som en vän. Här har vi en av våra finaste teaterscener, här satt farbröder och tanter från Grekland, Turkiet och Libanon och höll sig uppdaterade om världen när jag var liten, här gjorde ungdomar fanzines på 00-talet och höll poddradioworkshops på 10-talet. 

Här har det hållits små och stora litteratursamtal, här hittar barn mangaserier och kan med några steg gå mellan en värld fri från vuxna till en värld där vuxna möter dem som unga nyfikna, här kan man mötas upp för att gå på stadsvandring, här kan föräldralediga hitta aktiviteter för både barn och föräldrar och här finns en öppen samhällsdebatt där folk, kunskap och åsikter faktiskt möts.


Allt det – bredden och specialiseringen – hotas nu. ”Samtliga tidigare innehållsavdelningar, under kulturchefen, upphör från årsskiftet och ersätts av en mer sammanhållen innehållsorganisation”, erfar DN (24 nov). 

Att Kulturhuset stadsteaterns vd aviserar ekonomiskt motiverade nedskärningar – petande av cheferna för enheterna för teater, dans, konst och design, litteratur, musik, film och debatt – gör att det inte är svårt att se att det i framtiden kommer handla om ett förvaltande av verksamhet på sparlåga snarare än utveckling av den.

Det finns ingen vision bakom förändringarna; ett sådant fikonlöv kommer möjligtvis trollas fram i efterhand. Men det är ändå inte svårt att se vart vinden blåser. Försämrar man verksamhet blir folk missnöjda, sen är det lätt att motivera en avveckling.  


Stockholms kulturborgarråd Jonas Naddebo (C) har i två år talat om att han vill privatisera bibliotek och att Kulturhuset stadsteatern ska finansieras av mecenater (DN 19 okt 2018). ”Hur?”, undrar man. Starbucksteatern?

Kulturhuset växte fram som motvikt till det kommersiella i city efter den enorma omvandlingen och rivningen av Klarakvarteren. När ingen längre bodde där skulle det åtminstone finnas en plats man bara kunde vara på och mötas, utan krav på konsumtion. Till en början inhystes Sveriges riksdag i huset. Det ser ut som en tanke, att det som är till för medborgarna är gott nog för landets lagstiftare. Den tiden kanske är förbi i Sverige, men det får framtiden utvisa.


I vårt grannland satsas det i motsatt riktning. Finland – som 2016 utsågs till världens mest litterata land av FN – firade hundraårsjubileet av självständighet med att Helsingfors byggde Oodi, ett enormt bibliotek som i allt ­väsentligt är just ett kulturhus för den facila summan av 98 miljoner euro – mitt emot parlamentet. Som en hyllning till och påminnelse om vilken roll läsande, kultur och bildning spelat för landets utveckling. 

I ett Sverige besatt av att tala om integration och till och med assimilation – och som till skillnad från Finland har fallit stadigt i Pisa-rapporter och där framtiden av vissa stavas gigjobb snarare än utbildning – borde Finlands väg inspirera. 

Vi ska slå vakt om en bred plats, med låg tröskel, högt i tak och djupt innehåll, mitt i stadens hjärta.


Nathan Hamelberg är skribent och kommunikationsstrateg på kulturorganisationen Selam.

Publicerad:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.