Man har beslutat att jag är en dålig person
Svante Kumlin om Realtidsstämningen – Realtid och Robert Aschberg svarar direkt
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2020-12-17
Realtid och Robert Aschberg skriver gravt felaktiga och hänsynslösa inlägg när de attackerar mig som person och företaget som jag har byggt upp. Samtidigt placerar de sig som martyrer för yttrandefrihet och offer för internationell rätt.
Det passar dem dåligt att de, efter att ha skrivit ett dussin negativa artiklar om vårt företag, inte har upptäckt några offer och ekonomiska förluster för individer. Och det passar dem ännu mindre att vårt företag faktiskt är registrerat i Storbritannien och att det engelska rättssystemet därför är en naturlig plats att pröva vårt mål. När man har ett dåligt fall väljer man ofta att attackera på en personlig nivå som Robert Aschberg ofta gör.
Den gamla journalisten använder ord som ”svindlande affärer”, ”skurkaktigt” och med en bred pensel målar han en bild av mig som person och affärsman. I synnerhet hånar han tidigare misslyckade affärer. Att kanske gå i konkurs är också ”skurkaktigt” för Aschberg?
Jag startade mitt första företag när jag var 16 år och har nu över 40 års erfarenhet av entreprenörskap. Jag har startat dussintals företag, varav de flesta har gått bra, och jag har inte brutit mot några lagar. Men jag har haft två konkurser i mitt liv, 1990 och 2012, som har varit tuffa för både hälsa och familj. Som entreprenör är det en styrka att kunna gå vidare efter något som inte fungerar, och man lär sig också något av detta.
Jag förstår att det är kontroversiellt och ovanligt att stämma Realtid och svenska journalister. Det är nu en fråga för rättsväsendet, och det finns liten anledning att diskutera det här. Men jag tycker det är mycket stötande för mig personligen att kallas oärlig och ohederlig. Jag var huvudägare av Eco Supplies, som producerade solceller i en fabrik med 120 anställda i Gällivare. Företaget gick i konkurs när Kina bestämde sig för att dumpa priser och konkurrera i stort sett alla solcellstillverkare i Europa, så nära som alla svenska solpanelstillverkare gick i konkurs var det helt enkelt inte möjligt att konkurrera med den kinesiska kostnadssituationen. Personligen förlorade jag de flesta av mina tillgångar i konkursen och mycket mer än Swedbank. Det är inte ovanligt att uppleva konflikter och kontroverser efter sådana incidenter. Jag har bestridit påståendet till Swedbank, jag är inte skyldig dem något. Jag har inte heller informerats om att jag har några skatteskulder till Sverige efter min flyttning 1996.
Aschberg har beslutat att jag är en dålig person, och för effektens skull inkluderar han en jämförelse av min stämning av realtid med mordet på en journalist på Malta. Utan någon dokumentation placerar han mig i Trustorhärvan början av 2000-talet, en rättegång som jag aldrig varit inblandad i.
I detta sammanhang tycker jag att det är relevant att säga några ord om Realtid.se. Realtid genomgick en omstrukturering 2012, med skulder på 16 miljoner och där aktieägarna förlorade tre fjärdedelar av sina pengar. Företaget har haft ca 60 betalningsanmärkningar de senaste 3 åren där restförda skatter ingår.
Realtid gillar att skriva om andra företag och människor som har liknande problem utan att nämna deras egna. Bland annat Robert Aschberg, som Realtid.se anklagar för att ha skrivit ut checkar på 520 miljoner kronor, utan täckning, och gjort fastighetstransaktioner med bedragare. Jag vet inte om informationen är korrekt, men som grundaren av Realtid.se säger: Realtids verksamhet bygger på ”hårda nypor”.
Men eftersom inte många andra har styrkan att ta kampen mot denna typ av journalistik, med de konsekvenser det får när du bor och arbetar i Sverige, antar jag att jag kan göra det. Men gör inte mig till ett politiskt alibi för att ni inte gillar internationell lagstiftning, den fighten får ni ta med lagstiftarna, inte mig.
Svante Kumlin
SVAR DIREKT: Vi kan konstatera att Svante Kumlin inte pekar på några faktafel
Vi på Realtid svarar gärna på saklig kritik och frågor om vår journalistik. Vi uppmanar alla intresserade att läsa våra artiklar om Svante Kumlin och hans bolag. Den som gör det ser att det handlar om en artikelserie som går igenom en lång affärshistorik, med tydligt angivna källor och ger utrymme för Svante Kumlin att kommentera, något som han flera gånger avböjt genom sin anlitade advokatbyrå och pr-firma.
Är det underligt att Realtid publicerar en sådan granskning? Nej, det handlar om relevant journalistik för den investerande allmänheten då aktier i Kumlins bolag säljs till svenska privatpersoner och hans bolag dessutom planerat för att ta in en miljardfinansiering och söka sig till börsen.
Vi kan konstatera att Svante Kumlin i sitt inlägg inte pekar på några faktafel i våra artiklar.
När det gäller företaget Realtid Media är det ingen hemlighet att det finns ekonomiska problem. Vi har dock ägare som tror på bolaget. För den som vill veta mer är det enkelt att ta del av bolagets rapporter och pressmeddelanden. Branschmedia som Dagens Media skriver också löpande om bolagets utveckling.
Det förtjänar knappast att nämnas men det är felaktigt att Realtid skulle ha anklagat Robert Aschberg för någonting. Svante Kumlin refererar till en artikel från 2008 om en då aktuell tvist som Robert Aschberg var inblandad i, en händelse som fick stor medieuppmärksamhet. Den som läser Realtid ser att vi även rapporterade om när Robert Aschberg senare vann tvisten i tingsrätten.
Camilla Jonsson
Chefredaktör Realtid
Per Agerman
Reporter
Annelie Östlund
Reporter
SLUTREPLIK: Kumlins svar är fullt av påhitt och glidningar
Slarvigt översatt från engelska och skickat från en PR-byrå i London: Det Svante Kumlin kommer med i sak är inte värt att hänga i granen.
Tvärtemot hans åsikter finns all anledning att diskutera hur han låtit advokater stämma Realtids svenska journalister i brittisk rätt. Flera FN-representanter har uttalat sig mot metoden, som kallas SLAPP (Strategic Lawsuit Against Public Participation). Den är förbjuden i USA och Kanada och blir förhoppningsvis föremål för lagstiftning även inom EU. Dess enda syfte är ju att försöka knäcka fri journalistik och opinionsbildning med advokatkostnader.
Enligt Kumlin har det inte upptäckts ”några offer och ekonomiska förluster för individer” i samband med hans affärer. Vad med alla aktieägare då, som förlorat sina pengar? Vad med den stora norska välgörenhetsstiftelsen Heje-fonden som gick i konkurs efter att ha lagt sina tillgångar i Kumlins företag?
Förutom de två konkursbolagen finns en rad andra Kumlin-företag som investerare förlorat pengar i, varpå bolagen gått upp i rök eller tvångsupplösts.
Kumlins replik är dessutom full av påhitt och glidningar. Han har själv offentligt erkänt att han förmedlade en bankkontakt i Trustorhärvan. Efter domen i tingsrätten ligger 20-miljonersskulden till Swedbank i hovrätten. Jag har givetvis inte jämfört honom med journalisten Daphne Caruana Galizias mördare. Inte heller har jag gjort några fastighetsaffärer. När det gäller mina handlingar i samband med att jag för länge sedan blev lurad av en storbedragare har jag – gäsp! – friats i rätten och själv skrivit detaljerat om alltihop i Aftonbladet.
Ärlighet och transparens håller nämligen bäst i längden, Kumlin. Det tipset är gratis.
Robert Aschberg