Transpionjären fick sin upprättelse till slut
Allan Linnér minns sin magnifika vän April Ashley
April Ashley var en av de allra första i England att genomgå könskorrigerande kirurgi. För två månader sedan avled hon och därmed har en ikon, och en vän till mig, gått ur tiden.
April föddes i Liverpool i april 1935 och döptes då till Georg. Den 27 december förra året avled hon. Svåra hemförhållanden och förvirring kring könstillhörigheten bidrog till att hon 16 år gammal lämnade hemmet och tog jobb i brittiska handelsflottan. Efter ett självmordsförsök tvingades hon till avsked och blev efter ytterligare ett försök inskriven på en psykiatrisk mottagning. Hon hade då även varit med om två våldtäkter. Hon har berättat att hon varje natt somnade med förhoppningen om att vakna som kvinna.
Det första hon hörde när hon vaknade var ”Bonjour, mademoiselle”
April framträdde under en tid som dragshowartist på nattklubben Le Carousel i Paris. Efter att ha sparat ihop tillräckligt med pengar kunde hon 1960 ta sig till Casablanca, som vid den tiden var en slags fristad för hbtq-personer, och bli opererad av den marockanske gynekologen Georges Burou, känd för sina innovativa metoder.
Läkarens ord, det sista hon hörde innan bedövning började verka, var ”Au revoir, monsieur”. Det första hon hörde när hon vaknade var ”Bonjour, mademoiselle”.
När hon kom tillbaka till London skaffade hon körkort i sitt nya namn och fick pass som kvinna. Hon blev skådespelerska och fotomodell, medverkade bland annat i modemagasinet Vogue. När vi träffades 1965 hade hon slutat arbeta som modell efter att en vän fyra år tidigare läckt information om hennes bakgrund till en skvallertidning. Det är inte svårt att förstå den utsatthet och förödmjukelse hon kände när främmande människor hånade henne, skulle känna henne på brösten och drog i hennes hår för att se om det var äkta. 26 år gammal, nybliven kvinna, knappt vuxen, blev hon brutalt exponerad av den brittiska pressen, ökänd för sin ovilja att värna om människors privatliv. Många tog avstånd från henne och hon förlorade jobb.
Vi bodde båda på en tvärgata till Kings Road inte långt ifrån varandra. Vi sågs mest hemma hos henne över en kopp te, ibland över några glas vin på krogen. Vi gick på loppmarknader och konstutställningar. Vi kunde skratta åt det komiska i tillvaron. Jag var med henne några gånger när hon inför en utekväll förvandlades från en ganska alldaglig kvinna till en magnifik uppenbarelse. Hon var omtalad och omsvärmad och jag var stolt över att synas med henne. I hennes sällskap fick jag tillträde till ”Swinging London”. Så mycket roligare än att vara en ensam student i en främmande stad!
Ibland har jag undrat vem jag kan ha varit i hennes ögon. Någon utan anspråk och avsikter? Kanske ett sällskap i vardagen, någon som på ett enkelt sett kunde bidra till lite distraktion under en turbulent sträcka i hennes liv? Jag var en ung man, bara 19 år, kanske blev jag ett slags vittne till hennes kvinnlighet?
Under det år vi träffades var hon involverad i en utdragen juridisk tvist om arvet efter sin man. 1963 hade hon gift sig med aristokraten Arthur Corbett och kunde därmed titulera sig The Honorable Lady Corbett. Hon lämnade honom ganska snart efter bröllopet och 1966 begärde hon underhåll. Han kontrade med att kräva att äktenskapet skulle ogiltigförklaras eftersom han inte såg April som kvinna. De skildes 1970 och utslaget från domstolen är omtalat. Det fastslogs att hon utifrån den rådande lagstiftningen fortfarande var att betrakta som man vilket ledde till att äktenskapet ogiltigförklarades. På den tiden var det inte juridiskt möjligt att byta kön. Hon kom därmed att gå miste om arv och ägodelar.
April flyttade till Kalifornien 1986 och öppnade en restaurang och senare ett galleri tillsammans med några vänner. Under de senaste tre decennierna har hon i poddar, på TV och i radio fortsatt att berätta om transpersoners villkor och erfarenheter. Hon har varit en viktig röst inte minst för alla som fortfarande lever med hemligheter och rädsla för träda fram som de människor de vet med sig att de är och vill vara.
2013 invigdes en utställning på Liverpool Museum, April Ashley: portrait of a lady, tillägnad hennes liv. Hon beskrevs som pionjär, hjälte och ikon.
Hon har tilldelats den tredje högsta orden, Member of the Order of the British Empire, för sitt arbete med att sprida kunskap om transpersoners villkor och lika rättigheter.
2014 erhöll hon Lifetime Achievement honour vid European Diversity Awards och i september 2016 blev hon hedersdoktor vid Liverpools universitet.
