I dag bygger medierna högerextrema kungar
Politiska miljardärer tar över journalistiken
Lägg namnet Larry Ellison på minnet.
Inte för att han just nu är en av världens rikaste män bosatt i USA. Inte heller för att han är kompis med Donald Trump. Nej, kom ihåg honom för att han är på väg att bli världens störste mediemogul med kontroll över större delen av nyhetsförmedlingen i USA.
En annan mångmiljardär i en annan världsdel stärker också sitt medieimperium. Fransmannen Vincent Bolloré som i sin nyhetskanal CNews favoriserat högerpopulisten Marine Le Pen. Jag har skrivit om honom tidigare här. Hans konglomerat expanderar från Europa till Asien, Afrika och USA.
De politiska miljardärerna är på väg att skaffa sig makt som får den framlidne italienaren Silvio Berlusconi att framstå som en småföretagare från Gnosjö.
Yttrandefriheten i USA skyddas av ”First Amendment” – det första tillägget till USA:s konstitution. Staten får inte stifta lagar som begränsar människors rätt att uttrycka sig fritt. Donald Trump bedriver ett aggressivt flerfrontskrig mot de fria medierna i en omfattning som få trodde skulle vara möjlig: Förminska och förlöjliga reportrar som pekas ut som representanter för fake news. Angrip deras arbetsgivare, själva mediebolagen. Låt jurister arbeta på ackord och skicka stämningar i mångmiljonklassen om inte misshagliga journalister sparkas.
Trump har flera gånger uttalat att kritik mot honom inte är acceptabel – ”I don’t think you should be able to criticize me.” Och journalister är ”the enemy of the people”. Trump har dragit in pressackrediteringar i Vita huset till förmån för de lojala journalisterna. Nyligen tågade mellan 40 och 50 reportrar ut från Pentagon då de vägrade skriva under nya regler som innebär att deras texter ska förhandsgranskas av militären.
Personfrågorna handlar också om att ersätta folk på Trumps shit-list med dem som står på VIP-listan. Nye chefen för USA:s mediemyndighet, Federal Communications, heter numera Brendan Carr, en uttalad Trump-supporter.
Nyligen fick CBS News ny chefredaktör. Hon heter Bari Weiss, känd för att driva frågor som ligger nära Make America Great-rörelsen. Hon fick jobbet på CBS för att bättre ”balansera nyhetsutbudet”, och utsågs av vd:n på mediebolaget Paramount Skydance Corporation. Han heter David Ellison, tillika störste ägaren. Är namnet bekant? David är son till Larry Ellison.
Larry Ellison har arrangerat stora möten i sitt privata residens Rancho Mirage i Kalifornien för att samla in pengar till Trumps valkampanjer. Ellisons it-bolag Oracle har som tack fått statligt stöd för många av sina nysatsningar. Trump har fått tillgång till Ellisons stora nätverk i tech-branschen.
Vänskap styr. Och pengarna styr.
Nu kommer det sista och förmodligen avgörande slutsteget. Det handlar om att underlätta den kanske största medieaffären i USA:s historia. Larry Ellison planerar att med sin son David Ellison köpa jätten Warner Bros. Där ingår Discovery med bland annat nyhetskanalen CNN. Familjen Ellison äger ju redan som sagt Paramount och i koncernen finns nyhetsbolaget CBS News med sin nya Trumpvänliga chefredaktör.
Enligt en analys från Carleton University i Kanada skulle den sammanslagna koncernen kontrollera nästan hälften av den amerikanska kabel-tv-marknaden, och en stor del av nyhetsförmedlingen genom CNN och CBS News. Med nye Trumpvänlige chefen på USA:s mediemyndighet och de nära relationerna mellan pappa Ellison och president Trump pekar allt på att denna historiska affär blir av. Den är redan ”riggad” för att låna Trumps ordbruk.
Den iskalla mediala högervinden blåser även över Europa. I Vincent Bollorés växande medieimperium och vittförgrenade konglomerat finns mediebolaget Lagardère med radiokanalerna Europé 1, Europé 2, radiostationen RFM, tidningar som Paris Match och Le Journal de Dimanche. Canal+ driver betal-tv i ett 50-tal länder och har närmare 30 miljoner abonnenter. I fronten nyhetskanalen CNews, som sänder dygnet runt.
Bollorés inflytande når långt utanför Frankrike. Med ”Africa Logistics” och andra affärsintressen i Afrika har han anklagats för att underblåsa korruption, utnyttja politiska kontakter för affärsfördelar och skapa ett pan-afrikanskt nätverk som tjänar hans ekonomiska och politiska syften. Bollorés mediala tentakler når nu också både Asien och USA.
Lägger vi ihop hans ägande blir siffrorna i klass med de största. Franska Bolloré Group har en årlig omsättning på cirka 170 miljarder kronor och 80 000 anställda. Och Bolloré har ett fast fäste också i Sverige genom sitt ägande i Viaplay, där han nu är enskilt störst med drygt 30 procent av aktierna.
Precis som för amerikanen Larry Ellison är Bollorés mediala makt och kraft kopplad till ett tydligt politiskt syfte. Det här är ingen industri vilken som helst. Det är en politisk fabrik som sitter ihop med högerextremisten Marine Le Pen.
Vänskapsbanden mellan partiledaren och industrimagnaten är långvariga och starka. Genom att ständigt ge Marine Le Pen och hennes parti ett skyltfönster i CNews har Bolloré systematiskt flyttat Frankrikes politiska landskap mot högerextremism med rasistisk invandringskritik, nationalism, euroskepticism. Bolloré ger ensidigt medialt utrymme till sina politiska meningsfränder och styr redaktionerna med chefsutnämningar. Känns modellen igen?
Men Bolloré nöjer sig inte med att manipulera medier. Han organiserar politiska möten och sammankomster för högern. Senast det uppmärksammade "Sommet des libertés", som hölls i Paris i somras med mer än 1 000 deltagare. Det var konservativa miljardärer och politiker som samlades under Bollorés överinseende för att enas om en gemensam politisk agenda.
Precis som i USA förenas den politiska makten med medieägandet till en närmast oslagbar propagandaapparat.
Jag vänder blicken hemåt, och får intrycket att vi aningslöst viftar bort den omfattande nedmonteringen av fria och oberoende medier som sker runt om i världen. Lite som om det inte kan hända här. I Sverige är frågan om medieägarnas makt sedan decennier borta från dagordningen.
Snart minns ingen dåvarande kulturminister Marita Ulvskogs förslag ”Lex Bonnier” och hennes utredning från 1997 om medieägarkoncentrationen. Ingen vill heller minnas att det var statsminister Göran Persson som stoppade försöket att begränsa ägarmakten över svenska medier. Sålunda har Bonniers makt över tidningar och bokförlag fortsatt växa.
Än så länge står både Bonnier och Schibsted för publicistikens grundvärden. Visst, men är det skäl nog att inte ens diskutera fåtalsväldets risker i mediebranschen? Det framstår för mig som både naivt och infekterat av svensk godtrogenhet.
Sedan 2015 har det genomförts en lång rad inskränkningar i yttrandefriheten med bland annat den så kallade spionerilagstiftningen och skärpta sekretessregler. Public service har attackerats på bred front av Tidöpartierna, och när den nya public service-lagen nyligen antogs av riksdagen kördes oppositionens alla 17 reservationer över. Det blir nu hårdare styrning och kontroll av SVT, SR och UR. Det står skrivet att programbolagen ska ta hänsyn till den kritik som finns mot public service och som återfinns framför allt hos SD:s väljare – här uppstår utan större debatt en sorts statligt dirigerad publicistik.
Public service får inte heller de resurser man behöver. Pengarna styr också genom att den som bestämmer drar ned på resurserna.
Nu väntar nedläggning av program och uppsägningar av personal. Men de uppblossande debatterna lägger sig snabbt och oppositionen saknar strategi mot Tidöpartiernas nedmontering av public service
Och även hos oss märks giganternas herravälde.
Trumps techkompisar Elon Musk med X och Mark Zuckerberg och Meta förser oss dagligen med sina nyheter. Allt fler hämtar sin information just på de plattformarna. Larry Ellison har sagt att han vill ta över Tiktoks amerikanska verksamhet, vilket säkert får tummen upp av Trump. Så snart har vi kanske ännu en Trump-kanal i våra mobiler.
Att då hävda att den iskalla högervinden från väster där medierna dras in under presidentens kontroll inte påverkar oss är som att strutsen inte bara stoppar huvudet i sanden utan gräver ner sig med både kropp och själ.
Är det ingen som lagt märke till att vi här hemma också hör makthavare prata om fake news media? Vi har en lång tradition av att rycka på axlarna. Mediemogulernas fader premiärminister Silvio Berlusconi och hans Mediaset fick förbli en galen italiensk grej. Den där Rupert Murdoch skulle heller aldrig kunna smitta oss i Sverige med sin modell av mediemakt och nyhetsförmedling à la Fox News.
När den engelske högerextremisten och influencern Tommy Robinson nyligen berättade på X om en uppmärksammad demonstration i London mot invandring slog han fast att han haft 65 miljoner visningar på sina inlägg. Med tillägget:
”We are the media.”
Svar kom på uppstuds från Elon Musk:
”You are the media now.”
I denna nya tid uppenbarar sig ett nytt triumvirat av politisk, ekonomisk och medial makt. En ny typ av högerextremt kungadöme långt bortom demokratins principer.
