Svar direkt: Vi måste vara medvetna om en annan sida av författarskapet
Att Selma Lagerlöfs verk inte förtjänar klassikerstatus har jag verkligen inte påstått. Det är ett allmänt påstående i den lilla ingress-rutan till själva serien Döda klassiker. Däremot ville jag lyfta fram att det finns en problematisk sida också hos en fullblods-klassiker som Lagerlöf, och den kommer till uttryck i just den här novellen.
I En historia från Halland är hon nämligen både klassiker och ideologiskt medveten rasist av elakartat slag. Det finns ingen som helst förståelse hos Lagerlöf för tattarnas socialt så utsatta position; de är nämligen av en annan och moraliskt undermålig art. Hon ger en skoningslös bild av tattarna och deras mänskliga underlägsenhet, och i novellen tjänar de som mörk kontrast till den kanske lite naiva men sunda och rejäla svenske bonden. Novellen uttrycker ren och skär blut und boden-ideologi, och den är riktigt obehaglig att läsa.
Lisbeth Stenbergs tolkning är orimligt överslätande. Att tolerans och förståelse i övrigt dominerar i Selma Lagerlöfs författarskap ifrågasätter jag inte, men vi får vara medvetna om att klassikern Lagerlöf hade den här sidan också.