– En svärmor är som en oönskad extramamma

Johanna Frids ”Haralds mamma” är ett triangeldrama mellan en kvinna, hennes man och hennes svärmor

Johanna Frid slog fick ett stort genombrott 2018 med romanen ”Nora eller Brinn Oslo brinn”. ”Jag var väldigt oförberedd. Min förvåning bara växte”, säger hon om framgången.

Johanna Frid fick ett uppmärksammat genombrott med debutromanen ”Nora eller brinn Oslo brinn”.

Nu är hon aktuell med uppföljaren ”Haralds mamma”, ett triangeldrama mellan en kvinna, hennes man och hennes svärmor.

– Jag är en person med väldigt starka känslor. Och jag vill att det som känns för mig även ska kännas för läsaren. Känner jag inte tillräckligt för texten släpper jag den.

”Nora eller Brinn Oslo brinn” var något så osannolikt som en sanslöst rolig, autofiktiv skildring av våldsam svartsjuka och endometrios, en smärtsam kvinnosjukdom. Kritiken var lysande och vissa recensenter jämförde henne med August Strindberg. Som om inte det vore nog tilldelades hon även Dagens Nyheters kulturpris.

– Jag var väldigt oförberedd. Min förvåning bara växte. Den största skillnaden är att jag nu kan skriva på heltid. Så på något sätt förändrades mitt liv.

Men livet förändrades också på ett annat, smärtsamt sätt.

– Jag började få krampanfall som var oerhört skrämmande. Det kändes som en elchock i hjärnan. En gång slog jag i ansiktet så att halva sidan var grön och blå. Jag försökte låtsas som ingenting. Det är skakande att helt tappa kontrollen.

Numera äter hon medicin mot anfallen men lever hela tiden med en stor rädsla för vad som kan komma att hända.

Tre i en parrelation

Johanna Frid understryker att hennes nya bok ”Haralds mamma” är en roman, en påhittad historia. Även om hon låter berättarjaget i boken får likadana anfall som henne själv.

Nora-boken handlade mycket om andra familjer. Den här handlar mer om den egna familjen, skriven från ett inifrånperspektiv. Svärdotter och svärmor möts på en flygplats. De väntar på ett försenat plan. På planet befinner sig Harald som tillbringat sex veckor på ett behandlingshem i norska fjällen. Vartefter timmarna går blir konfrontationerna kvinnorna emellan allt mer obönhörliga. Vad händer när man inser att man plötsligt är tre personer i en parrelation?

– Att få en svärmor är som att få en extra mamma, en ofrivillig familjemedlem. Som när föräldrar har skilts och meddelar barnen att nu kommer ny gubbe att bo hos oss. Barn har inget redskap att hantera det.

Johanna Frid säger att den här dynamiken är klassisk, inte unik på något sätt. Hon har hämtat inspiration från en period i sitt liv då den var väldigt påtaglig för henne.

– Jag har haft snälla svärmödrar och någon där det var lite spetsigt.

Handlar om missbruk

Hennes nya bok utmärks, i likhet med den förra, av knivskarp, svart humor och sammanbitet raseri.

Men historien är inte bara en skildring av två kvinnors en kamp om en älskad man och son. Den handlar framför allt om missbruk och vilken inverkan det har på ett förhållande.

– Typiskt för de kriser jag upplevt är att det funnits en sjuk människa i mitten och att den personen tar all plats. Alla runt omkring ska anpassa sig eller försöka lösa det som händer. Det är ganska provocerande. Men vad gör man annars, om den sjuke är en person som saknar kapacitet att ta hand om problemet?

Haralds drogmissbruk blir allt värre och kvinnorna runt honom försöker fånga upp honom och stötta honom. Han är både väldigt närvarande och frånvarande.

– Alla befinner sig i en katastrof där känslorna slår i taket. Hans sambo är på väg att bli som en mamma till honom. Var går hennes gräns? Vad ska hon göra?

Har flyttat hem till Stockholm

Johanna Frid säger att hon växte upp i en tidsanda då av missbrukare sågs som dåliga människor.

– Idag känner jag inte den typen av moralism längre vilket känns oerhört befriande. Många fördömer otrohet. Men vem är jag att döma? Det är otroligt lätt att uttala sig om andra människors relationer. Lika lätt som att tacka ja till en kopp kaffe.

Johanna Frid har tillägnat sin nya bok till sina syskon.

– Efter fyra år utomlands har jag flyttat hem till de kvarter i Stockholm där jag växte upp. Trots att jag lovade mig själv att aldrig göra det. Jag har två tvillingbröder som är fyra år yngre och en lillasyster på 17 år.

Hon säger att de i vuxen ålder fått en väldigt stark och nära relation.

– Mina bröder bor i närheten och det har varit rörande hur de fångat upp mig när jag befunnit mig i en svår situation. De är som en klippa i katastrofer. Dessa blir så oändligt mycket svårare att handskas med om man är ensam.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.