En vardag utan män som inte bär uniform

Prisbelönta ”The earth is blue as an orange” speglar livet i krigets östra Ukraina

Myroslava, t v, tillsammans med sin bror och syster i ”The earth is blue as an orange”. Hela familjen är engagerad i Myroslavas filmskapande.

Krig ser inte alltid ut som i medierna och människor i en krigszon lider inte hela tiden – det pågår en vardag också. Det var journalisten Alisa Sopova som påpekade detta på dessa sidor, inte ens en vecka efter att Ryssland attackerat Ukraina.

Eller attackerade igen ska man väl säga, kriget började ju för åtta år sen då ryssarna annekterade Krim och gick in i östra Ukraina. Sopova kommer därifrån och det är där hon och kollegan Anastasia Taylor-Lind arbetat, i jakt på krigets ansikte bortom det vi i väst ser i tidningar och tv.

Några av dem kan man se i The earth is blue as an orange, gjord i östra Ukrainas krigszon, av Iryna Tsylik. Vid Tempofestivalen förra året belönades den med Stefan Jarl International Documentary Award – ett av många, många priser filmen fått – och nu när årets festival pågår har den åter gjorts tillgänglig för publiken. 

The earth is blue as an orange handlar om Myroslava som vill bli filmfotograf och som städslar hela sin familj i sitt projekt. När en raket slår ner hos grannen söker de rutinerat skydd i sin hall, dit glassplitter inte når – men när faran är över fortsätter de att iscensätta tidigare upplevelser från kriget, som när de satt nere i källaren, småbröderna var rädda och mamma tände ett stearinljus. Hon lyckas få några soldater i ett militärfordon att spela med i en scen när mamma jagade medicin åt en sjuk parvel.

Myroslava fotograferar och filmar, ställer frågor: vad betyder krig för dig? Hur har du förändrats av kriget? Hon diskuterar vinklar och anslag med sin engagerade, mycket stöttande mamma, som också följer med när Myroslava söker in på en filmskola.

Man slås av att de lever i en vardag nästan helt utan vuxna män som inte bär uniform, och man slås av att ja, det finns en vardag, där de skalar potatis och planerar skolavslutningar och födelsedagar. Man slås av att människor i östra Ukraina då kunde ta tåget till västra delen av sitt land, till freden. Och man slås av hur viktigt det är för människor att få berätta sin historia, att begripliggöra vad de varit med om – att skapa kultur.

The earth is blue as an orange går att se via Drakenfilm. För varje strömning av filmen via det festivalpass som krävs skänker Tempo motsvarande summa för en biobiljett till Röda korsets insamling till insatser i Ukraina. Filmen går att se till och med söndag den 13 mars kl 23.59.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.