Mångmiljardärerna har sin egen AI-guldålder
Men deras anställda får sin psykiska hälsa förstörd
Jeff Bezos, Amazons grundare, är glad. ”Vi har aldrig haft så starka skäl att se fram emot framtiden som i dag”, säger han. ”Vi har förmånen att leva i en tid med flera pågående guldåldrar.”
Han tänker bland annat på den artificiella intelligensen. Drömmen om ett digitalt orakel med en tankeförmåga som överträffar människans har fått all världens kapital att hopa sig hos några IT-miljardärer i USA.
Amazon, Google, Microsoft och Meta har för åren 2025 till 2026 planerat AI-investeringar på sammanlagt över 750 miljarder dollar – mer än Sveriges årliga bruttonationalprodukt. OpenAI, företaget bakom ChatGPT, viftar med avtal om över 1 000 miljarder dollar i ny datorkapacitet.
Än syns inte skymten av några vinster att tala om. Det är en bubbla, säger Jeff Bezos. En god bubbla.
Med öppna ögon lallar miljardärerna in i krisen. ”Så länge musiken är igång måste du resa dig upp och dansa”, förklarade bankdirektören Chuck Prince inför det finansiella sammanbrottet 2008. Då strömmar pengar till från pensionsfonder, försäkringsbolag och andra förvaltare av allmänna medel. Starkast kapital reser sig ur den kommande kapitalförstöringen.
Jäktet efter den gäckande superintelligensen känner inga gränser. De stora generativa AI-modellerna, de som på anmodan kan häva ur sig texter, bilder och filmsekvenser, är mångdubbelt större än de specialiserade AI-system som kartlägger proteinstrukturer, ger oss säkrare väderprognoser och hjälper läkare att upptäcka cancer. Ur miljoner gigabyte med data, bearbetade i världens största datacentraler, förväntar sig IT-oligarkerna att ett övermänskligt, självständigt tänkande subjekt ska kliva fram.
Allt kräver mänskliga råvara. Karen Hao berättar i sin ”Empire of AI” hur OpenAI tidigt beslöt att släppa alla hämningar. Anställda fick i uppgift att mata den artificiella intelligensen med allt de kunde komma åt i cyberrymden. Det värsta av det värsta följde med och letade sig oroande ofta ut i orakelsvaren. Välutbildade yngre arbetslösa i Kenya och andra mindre välbeställda länder fick knappt två dollar i timmen för att dag efter dag tagga och kategorisera rashets, barnpornografi, halshuggningar, våldtäkter och andra övergrepp. Syftet var att skapa ett filter för automatisk utsortering av skadligt AI-genererat material. De anlitade cyberproletärerna fick sin psykiska hälsa förstörd.
Olje- och gasindustrin investerar i ökad produktion, kolet brinner vidare och klimatmålen försvinner i det blå
Till guldålderns collateral damage hör även naturliga omkostnader. Varje datacentral är bestyckad med tiotusentals processorer av senaste modell. De kräver elektricitet för sin drift och vatten för att kylas. Allt i kopiösa mängder. USA:s infrastruktur förslår inte. Guldålderns entreprenörer ser sig därför om efter lämpliga platser utomlands för sina datacentraler, särskilt i länder med svalt klimat och rikliga tillgångar till vatten och elkraft. Ett sådant land är Sverige. Amazon, Microsoft och Meta är redan på plats, och Google planerar fem stora serverhallar i Horndal.
Det årliga behovet av elkraft för världens datacentraler beräknas överstiga 1000 terrawattimmar 2026, en fördubbling sedan 2022 och lika mycket som Tyskland konsumerar på fyra år. Den gröna energin räcker inte till för den artificiella intelligensen, säger Bill Gates, Microsofts grundare. Avvecklingen av de fossila bränslena ska därför anstå i tio till femton år. Olje- och gasindustrin investerar i ökad produktion, kolet brinner vidare och klimatmålen försvinner i det blå.
Till detta kommer en renässans för kärnkraften. Små, modulära reaktorer ska leverera el till datacentralerna. Men riskerna är oöverskådliga, kostnaderna enorma och byggtiderna långa. Dessutom tryter utbudet av uran från de befintliga gruvorna i världen. Både USA och EU fortsätter att importera det radioaktiva bränslet från Ryssland men söker alternativ. Alunskiffern i Sverige väcker då intresse. Om regeringen lyckas häva hindren för uranbrytning och stå emot folkopinionen kan stora arealer nära Storsjön och på andra håll i landet komma att grävas upp för den glimrande framtidens skull.
Mark Zuckerberg, en annan miljardär med framtidstro, gläder sig åt att Meta med AI-assistans förmått användarna att spendera 5 procent mer tid på Facebook och 20 procent mer på Instagram. Till gagn för annonsintäkterna. Med nya, smarta glasögon från Meta får vi en reklamtavla i ögonvrån och en AI-assistent som leder oss genom livet. Sam Altman på OpenAI lanserar Sora, en app för AI-genererade tjugo sekunder långa videosnuttar, och hoppas att vi framöver ska producera vår egen porr med hjälp av ChatGPT. En personlig, ständigt uppkopplad AI-assistent ska därutöver med mikrofon och kamera spela in allt som sker i hemmet. För personlig anpassning, som det heter. Det kräver fler datacentraler, fler processorer, mer energi, mer vatten, mer uran, mer koppar, mer sällsynta jordartsmetaller, mer allt.
Affärsplanerna förvandlar den mänskliga råvaran, själva förutsättningen för den artificiella intelligensen, till bristvara. Drygt hälften av alla artiklar på nätet är numera AI-genererade, och de sociala medierna svämmar över av AI-alster från enskilda användare, politiska manipulatörer och klickjagande entreprenörer. Det blir svårare att hitta pålitliga data för trimningen av de sannolikhetskalkyler som får de stora AI-modellerna att prestera.
Jeff Bezos har även universum i tankarna. Inom ett par årtionden kommer miljoner människor att leva i rymden, säger han
ChatGPT-5 blev inget nytt genombrott i racet. Åtta av tio experter i branschen dissar drömmen om superintelligensen, och bland företagen i USA, i synnerhet de stora, avtar intresset för AI-tekniken. En enkät till 250 000 personer i över 50 länder visar samtidigt att den tid människor ägnar de sociala medierna minskar överallt utom i USA. Särskilt bland de unga. Då börjar de finansiella operatörerna ängslas. Hur blir det med avkastningen på de tusentals miljarder dollar som investeras i den artificiella intelligensen? Dansen fortgår, men varken Zuckerbergs smarta glasögon eller Altmans videosnuttar är en killer app som kan stilla oron.
Desto större är intresset för de dödliga applikationer som IT-företagen utvecklar för Pentagons räkning i över 800 AI-relaterade projekt.
Gaza är ett övningsfält. Miljardären Peter Thiels Palantir, en av den svenska försvarsmaktens kontraktörer, bistår Israel med AI-lösningar för att främja ”krigsansträngningarna”. Microsoft hjälper till med automatiska översättningar och tolkningar av palestinska dokument och avlyssnade samtal. Företaget upplåter också sina datacentraler för lagring av de ofantliga mängder detaljerade uppgifter som militären och spionorganen samlar in om invånarna i Gaza och på Västbanken. Detsamma gör Amazon.
Jeff Bezos har även universum i tankarna. Inom ett par årtionden kommer miljoner människor att leva i rymden, säger han. Där ska solen driva stora datacentraler i tjänst hos den artificiella intelligensen.
Så lever en handfull mångmiljardärer sina guldåldrar. Först förvandlar de Gaza till ett månlandskap, sedan erövrar de månen.
Vad skulle vi göra utan dem?
