”Det här radikala gänget skulle behövas i dag”
Fatima Bremmer skriver om kvinnliga journalistpionjärer
”Ligan” av Fatima Bremmer verkat ha golvat hela kritikerkåren.
Boken kan ses som en hyllning till några av av pressens kvinnliga pionjärer.
– Det här radikala gänget skulle behövas även i dag, säger hon.
”Ligan” är en passionerad kollektivbiografi om en samling kvinnliga journalister som arbetade i Stockholm i början av förra sekelskiftet. Den är en uppföljning av hennes prisbelönta genombrott ”Ett jävla solsken” – en biografi över Ester Blenda Nordström, en av Sveriges första och mest färgstarka journalister. Den tilldelades Augustpriset 2017 och såldes i 250 000 exemplar.
– Jag fick enormt mycket läsarreaktioner vilket var jätteroligt. Jag hade inte tänkt skriva någon fortsättning men när den tionde läsaren sagt till mig att den där ”Ligan” skulle man vilja veta mer om föll polletten ner. Jag insåg att jag även måste skriva en bok om Ester Blenda Nordströms kollegor, de som kallade sig ”Ligan”.
Den bestod av Céline Brunius, Elin Wägner, Elin Brandell, Elisabeth Krey, Agnes Byström-Lindhagen, Vera von Kræmer, Ellen Landquist, Gerda Marcus och Ester Blenda Nordström.
Kvinnor var lovliga mål
De arbetade på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och när dessa modiga, smarta kvinnor började invadera redaktionerna i Klarakvarteren i Stockholm hade kvinnor inte ens rösträtt. Det skulle dröja ytterligare tio år. Stockholm var en stad där det var mörkt på kvällarna och kvinnor som gick ensamma betraktades som prostituerade eller lovliga mål. Det fanns inga neonskyltar och knappt någon gatubelysning. Om de arbetade sent på kvällarna kunde promenaden hem bli en mycket skrämmande upplevelse.
– Jag var särskilt upprörd över den så kallade käppleken som gick ut på att männen med sina käppars klykor fångade in förbipasserande kvinnor som små djur. Tiderna förändrades och det hade blivit ok att ha ett förhållande utan att vara gift. Men ingen visste riktigt hur det skulle gå till. Följden blev att många kvinnor utsattes för sexuella ofredanden och våldtäkter.
Förde in kvinnligt perspektiv
De kvinnliga journalisterna var välutbildade och kompetenta och kunde ses som ett hot mot de manliga journalisterna. De engagerade sig politiskt och debatterade olika sociala frågor. De förde in ett kvinnligt perspektiv i tidningarna, introducerade ämnen som kunde intressera nya läsargrupper och skrev mer vardagligt. De vågade bli mer inkluderande mot läsarna.
– Det går inte att underskatta den betydelse som kvinnorna hade för den svenska pressens modernisering. Men trots att de var smarta och effektiva fick de lägre löner, sämre jobb och utsattes ofta för sexuella trakasserier. Jargongen på redaktionerna var hård. Man fick aldrig visa svaghet. Aldrig klaga. De insåg att om de skulle kunna få till stånd en förändring behövde de varandra. Tillsammans blev de mycket starkare.
Gjorde egen spelfilm
Ett exempel på orättvisor de drabbades av var att kvinnliga journalister inte fick söka stipendier hos Publicistklubben. Men i stället för att bli arga och gå runt med plakat bestämde ”Ligan” sig för att göra något åt det: ta saken i egna händer.
De skulle göra en spelfilm, inspelad av dem själva. På så vis skulle de kunna få ihop pengar till en stipendiefond för kvinnliga utrikeskorrespondenter. Det här var 1911, precis när bion hade slagit igenom.
– De gjorde det så begåvat. Elin Wägner hade skrivit manus och filmen handlade om en kvinnlig journalist som utför stordåd. Publiken strömmade till, upptäckte att även fanns kvinnliga journalister och dessutom drog filmen in massor med pengar. För dessa kunde man sedan instifta en stipendiefond för kvinnliga utrikeskorrespondenter.
Startade Rädda Barnen
”Ligan” var starkt socialt engagerat och startade Rädda Barnen. Gerda Marcus gjorde under andra världskriget ett heroiskt arbete i det krigsdrabbade Österrike där hon lyckades rädda livet på tusentals barn genom att övertala myndigheterna att låta dem komma till Sverige.
– Alla vet vad Folke Bernadotte och Raoul Wallenberg uträttade. Över dem har man rest monument.
Men ingen vet vem Gerda Marcus var. Hon är helt okänd för eftervärlden. Trots att hon uppfann den svenska flyktingpolitiken,hittade på olika kvoter och bearbetade tjänstemän och politiker.
– Det är obegripligt och gör mig så provocerad, säger Fatima Brummer.
Drabbades av kärlekssorger
En annan imponerande gestalt var Céline Brunius. Hon fick sex barn, blev tidigt änka men fortsatte arbeta som chefredaktör för Bonniers veckotidning, skrev böcker och var ordförande i Yrkeskvinnornas riksförbund. Hon gav sig in i den svenska bostadspolitiken och var hjärnan bakom Sveriges första kollektivhus, specialdesignat för yrkeskvinnor. Dessutom var hon skicklig på fäktning.
Men hur starka och företagsamma kvinnorna i ”Ligan” än var drabbades de av kärlekssorger. Elin Wägners man John Landquist var notoriskt otrogen. Hon var så deprimerad att hon inte ens brydde sig om att fira när den kvinnliga rösträtten infördes. Men hon kunde också resa sig och uträtta storverk när det begav sig.
Elin förälskade sig också i en annan man, författaren Sigfrid Siwertz. Men även han svek henne. Skilde sig aldrig fastän han lovat. När Elin låg på sin dödsbädd kallade hon in John och Sigfrid.
– Jag skulle vilja veta vad hon sa till dem.
Finns mycket mer att hämta
Ellen Rydelius var en framgångsrik utrikeskorrespondent som en dag fick ett brev från sin man som hon älskade och hade en dotter med.
”Kära Ellen,
Den kvinna jag älskar väntar barn och detta barn är mitt. Vi reser idag till Rom. Sänder dig 300 kronor, mera längre fram.
Hälsa Ria.
Harald”
Då åkte två av ”Ligan” omedelbart hem till Ellen och tog hand om henne. Och de lämnade henne inte förrän hon kunde stå på benen igen.
– Det var smärtsamt att se dessa starka kvinnor krossas av idioter till män, säger Fatima Brummer.
Anledningen till att Fatima Brummer skrivit ”Ligan” är att hon arbetat som journalist sedan tonåren.
– Jag är själv en av dem i rakt nedstigande led. Jag är bara glad över att ha fått förvalta den här historien. Men varför är det ingen som skrivit den tidigare? Det finns mycket mer att hämta ur svenska kvinnors historia.