Till svenskans försvar
Språket och politiken drar inte alltid jämnt
Har svenska språket passerat ett bäst före datum? Testa lite ordkunskap hos snapchat-generationen: ”Emellertid”, ”Avsevärt”, ”Väsensskild”. De har aldrig hört orden, påstår de och ser ut som tomma fågelholkar.
I seminariet ”Hur mår svenska språket” arrangerat av politiskt obundna Språkförsvaret, som vill försvara svenskan från engelskans anstormning, diskuteras just språkets status och den konkreta språknyttan.
Svenska i tal och skrift är nämligen inte lika självklart i Sverige längre. Är det riktigt? undrar panelen. Ska nysvenskar kanske hellre lära sig engelska än svenska i framtiden?
”Nej, det är inte politikens uppgift att förhindra språkets föränderlighet”, menar Manuel Cortez, MP.
Ta ord som "Laxfiskarföreningsordförandebiträde" eller den gamla klassikern ”Typiskt västkustskt”. Svenskan är ett påbyggnadsspråk som saknar en bortre gräns. Det kryllar av sammansättningar och sammansatta ord trots att allt utgår från en begränsad mängd ljud. Det är väl värt att bevara?
Efter några seminarier i ämnet blir det uppenbart att språket och politiken drar åt olika håll. Å ena sidan vill de flesta partier införa svensk språkplikt för nysvenskar. Å andra sidan vill samtliga partier utom SD att språkinternationaliseringen ska genomsyra all högre utbildning.
I mina öron låter det som om svenska språkets framtid är osäker.
