Barns utveckling – från nyfödd till tonåring
Sitta, krypa, prata och gå – på disco… När händer vad? Här är ditt barns utvecklingsfaser
Uppdaterad:
Sitta, krypa, stå, prata och gå.
Under det första åren utvecklas barnet enormt.
Men när kan jag få ett leende, när börjar barn lära sig att hoppa, prata i fullständiga meningar eller uppfatta tid?
När ett barn föds sker det stora förändringar nästan hela tiden. Utvecklingen går i ett rasande tempo de första månaderna och en del barn kan både sitta, stå, krypa och gå innan de fyller 1 år. Men vad händer efter det första året? När kan egentligen ett barn klä på sig själv eller lägga pussel?
Här har vi samlat några av de stora utvecklingsstegen under barnets första tolv år.
Barns utveckling 0–1 år
Under det första året av ditt barns liv händer massor. Från att varken kunna se ordentligt eller hålla upp sitt huvud kan barnet på bara några månader, vända sig, sitta och stå och göra jollrande läten.
Här är några av milstolparna du kan förvänta dig de tolv första månaderna. Tänk på att barn utvecklas i olika takt. Om du är orolig för ditt barn så prata med din BVC-sköterska eller din läkare.
Barnets utveckling 0–2 månader
Barnets första leendet kan dyka här
Vänder reflexmässigt på huvudet mot ljud
Ser färger lika bra som vuxna
Barnets utveckling 2–4 månader
Ligger på mage och lyfter på huvudet: 1–5 månader (brett spann)
Barnet skrattar: 2–4 månader
Suga på händerna eller på leksaker som de får i handen: 2–4 månader
Ler åt närståendes röster
Barnets utveckling 4–6 månader
Barnet lär sig nu att fokusera blicken på olika avstånd och barnet väljer själv vad det vill titta på.
Många barn lär sig att lyfta på huvudet och axlarna när de ligger på rygg.
Under denna period testar de ofta olika röstlägen och ljudstyrkor i sin kommunikation med omvärlden.
Barnets utveckling 6–12 månader
Barnet kryper (en del barn lär sig aldrig att krypa utan hoppar över detta): 6–12 månader
Barnet reser sig och går utefter möbler: 6–16 månader
Barnet går själv: 8–18 månader
Pincettgrepp (att kunna gripa ett föremål mellan tumme och pekfinger eller tumme och långfinger): 9–12 månader
Barnet säger nej, och vet vad det betyder. Förstärker ofta nej med att ruska på huvudet: 10–12 månader
Barnet vinkar hejdå: 10–12 månader
Barnet klättrar upp och ner i soffor och stolar: 10–12 månader
Barns utveckling 1–2 år
Under denna perioden utvecklas barnen mycket både när det gäller språket och kommunikationen men även när det gäller rörelseförmågan.
När man börjar prata är väldigt individuellt men någon gång mellan ett och två år är det vanligaste. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår betydligt mer av språket än de själva kan ge uttryck för under denna perioden och många barn kan bli frustrerade när de inte kan kommunicera vad de vill.
Barn mellan ett och två år brukar:
Säga sina första ord
Säga åtta till tio enkla ord (ett och ett halvt år)
Sätta ihop tvåordsmeningar (närmare två år)
Kunna hämta en sak, till exempel nallen, om man ber om det
Kunna peka ut kroppsdelar när man till exempel frågar ”Var är näsan?”
När det gäller rörelseutvecklingen är det i den här åldern vanligt att man lär sig att:
Barnet börjar gå
Börja springa
Stå på tå
Sparka boll
Klättra på soffor och andra möbler och ta sig ner utan hjälp
Gå upp och ned i trappor med ledstång
Stapla klossar
Rita streck
Ta av mössa och strumpor
Barns utveckling 2–3 år
När barn är mellan två och tre år utvecklas identiteten i rasande fart. Barnet prövar ofta sin vilja för att se var gränserna går och man kan behöva en ordentlig dos av av tålamod som förälder. Språket utvecklas i rasande takt och en del börjar även gå på pottan i denna åldern.
Barn i 2–3-årsåldern kan ofta:
Använda meningar med tre till sex ord
Använda rätt ordföljd och pronomen som jag, mig, du, vi, de
Förstå en mening med två–tre uppmaningar som ”Gå till ditt rum och hämta nallen och brandbilen”.
Förstå skillnaden mellan på, i, under och över.
Barn mellan 2–3 år brukar även börja kunna:
Springa
Klättra bra
Gå upp och ner i en trappa, först med båda fötterna på samma trappsteg och så småningom med en fot i taget
Bygga höga torn
Skruva av och på lock
Vända en sida i taget i en bok
Hoppa ner från till exempel en låg pall
Hoppa jämfota på stället (närmare tre års ålder)
Cykla på en trehjuling (närmare tre års ålder)
Rita lodräta streck (närmare tre års ålder)
Sortera saker efter storlek och färg
Leka låtsaslekar med dockor, djur och människor
Lägga pussel med tre–fyra bitar
Kunna spela enkla memory-spel
Vänta på sin tur
Förstå vad som är mitt och ditt
Tycka om att leka med kompisar
Uttrycka känslor tydligt
Förstå och komma ihåg vad som händer om man gör på ett visst sätt (orsak och verkan)
Barns utveckling 3–4 år
I treårsåldern kommer många barn in i en lite lugnare fas och de testar i regel gränser i mindre utsträckning än barn i tvåårsåldern. I denna åldern är de ofta upptagna med att observera och härma mycket och de har ofta många funderingar. Talförmåga och ordförråd utvecklas snabbt och många pratar mycket och hittar på egna berättelser. Bebishullet försvinner i denna åldern och barnet kan ofta springa och hoppa med lätthet.
Barn i 3–4-årsåldern kan ofta:
Ha en uppfattning om tid med begrepp som nu, snart och senare
Tala så tydligt att även personer som de inte känner förstår
Kunna berätta korta sagor
Förstå skillnaden mellan lika och olika
De kan ofta rita cirklar, fyrkanter och huvudfotingar
De kan lägga pussel med sex bitar och koncentrera sig på det upp till tio minuter
De kan känna igen vardagsljud och härma dem, till exempel dammsugaren och telefonen
De kan ofta de vanligaste färgerna
De kan räkna två till tre föremål
De börjar få bättre tidsuppfattning
De kan försöka lösa konflikter
Börjar vara mer oberoende
De kan klä sig själva
Gå upp och ner för en trappa utan att hålla i sig
Gå baklänges
Kasta en boll
Barns utveckling 4–5 år
Fantasifulla och frågvisa så kan man sammanfatta många barn i fyra till fem års åldern. Men de har också fått bättre kontroll på sin kropp och kan ofta äta ordentligt med kniv och gaffel. Känslomässigt kan humöret skifta snabbt från glädje till sorg.
Barn i 4–5-årsåldern kan ofta:
Räkna till tio
Kan se direkt att det finns tre bilar på golvet utan att räkna dem
Kan skilja på olika färger och namnge dem
Börjar få bättre uppfattning om tiden
Vill ha en bra kompis och kan vilja vara som sin kompis
Tycker om att sjunga, höra rimsagor, dansa och spela teater.
Kan använda minst fyra ord i en mening
Använder ordet ”jag” istället för sitt namn
Använder ofta uttrycken ”varför” och ”tänk om”
Pratar mycket, hittar på och leker med ord och återberättar sagor
Kan sitt efternamn
Kan göra skillnad på framtid och nutid och till exempel säga i morgon vill jag åka skridskor
Kan använda prepositioner – på, i, under, då, bakom, före, framför
Börjar kunna argumentera för sin sak
Börjar kunna vänta på sin tur
De kan stå på ett ben i några sekunder
Slår kullerbyttor
Hoppar och skuttar och är ofta lite rastlösa och har svårt att sitta still.
Kan gunga själv i en gunga
Har lätt för att klättra
Ritar ett kors med en tydlig form och kan klippa efter ett streck
Kan trä pärlor på snöre
Kan tvätta sig själva
Klarar att gå på toaletten själva, men kan behöva hjälp att torka
Barns utveckling 5–6 år
Nu börjar barnet bli ganska stort och går ofta sitt sista år på förskolan. Barnet kan ofta pendla mellan att känna sig stort och litet. En del tycker om att berätta egna sagor, spela spel och pyssla och ofta leker de harmoniskt med andra barn. Humöret kan växla snabbt. Barnet kan ha svårt att ta motgångar, bli besviket och ibland få vredesutbrott om det tycker att någon är dum eller om det inte klarar vissa saker. En del barn upplever i denna åldern en slags förälskelse, antingen till den ena föräldern eller till en kompis.
Barn i 5–6-årsåldern kan ofta:
Barnet kan hela sitt namn, en del av sin adress och telefonnummer
Barnet kan oftast skilja på fantasi och verklighet och kan leva sig in i och berätta sagor med en början, mitt och ett slut
Barnen är ofta intresserade av moralfrågor, rätt och fel, regler och överenskommelser
Börjar intressera sig för vad klockan är
Är intresserade av att kunna eller kan skriva sitt namn
Gillar roliga historier, rim och ramsor
Bildar fullständiga meningar som är grammatiskt riktiga.
Ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
Känner igen grundfärgerna röd, grön, gul, blå och ofta fler
Klär sig själv
Sparkar och studsar en boll
Kan lära sig att simma
Hoppar på ett ben
Knäpper knappar
Kan trä tråd på nål
Cyklar, åker skidor eller skridskor
Ritar detaljerade teckningar
Kan vara lite rastlöst och okoordinerat i sina rörelser
Barns utveckling 6–7 år
Nu börjar de allra flesta barnen skolan och många är nyfikna på att lära sig att skriva och läsa. Många barn går in i en period med ökat behov av självständighet vid sex års ålder. För vissa barn är denna utvecklingsperioden mycket påtaglig och hos andra märks det inte så mycket.
Barn i 6–7-årsåldern kan ofta:
Testa sin förmåga genom att tävla med andra
Börjar kunna se sig själv med andras ögon
Kan koncentrera sig längre stunder och kan ha tålamod och vänta på sin tur
Kan diskutera med andra och komma fram till en lösning
Kan spela spel och följa regler
Förstår vad dåtid, nutid och framtid innebär
Kan argumentera
Börjar intressera sig för att kunna läsa och skriva
Ställer frågor som: hur långt? Hur stort? Hur högt? Hur länge?
De tappar ofta sina mjölktänder och får permanenta tänder ( detta kan hända både tidigare och senare)
Blir hungrigare och äter mer
Är medvetet om de kroppsliga skillnaderna mellan flickor och pojkar
Kan cykla på en tvåhjuling utan stödhjul
Leker lekar som bacill- och pusskull
Kan hoppa hopprep
Kan kasta, sparka och ta emot bollar
Barns utveckling 8–9 år
Kompisar, skola och fritidsaktiviteter blir viktiga i barnens liv när de blir äldre, precis som behovet av att vara lite för sig själva. Denna perioden är ofta lite lugnare men det är inte ovanligt att barnen blir lite mer frånvarande och drömmande och kanske de inte delar med sig lika mycket som tidigare.
Tankar på sådant som liv och död, hälsa och sjukdom, kärlek och hat, historia och framtid är vanliga. Många nioåringar är grubblare och kan emellanåt bli oroliga och nedstämda.
Barn i 8–9-årsåldern kan ofta:
Barnet är sårbart och känsligt även om det inte visar det lika mycket. Det är viktigt att inte behandla barnet som ett småbarn när det vill klara sig själv och att inte ställa för stora krav när barnet behöver tröst och hjälp
Det logiska tänkandet har utvecklats så att barnet kan se mer realistiskt på verkligheten, till exempel att föräldrarna inte kan lösa alla problem som dyker upp
De börjar ifrågasätta de vuxnas auktoritet.
Musik blir ofta en allt viktigare del av livet, både att utföra själv och att lyssna på
Rättvisa är viktig både mellan kompisar och i familjen.
Många nioåringar drömmer om ett eget husdjur, men fortfarande är gosedjur viktiga
Barnet vill känna sig duktigare än föräldrarna, exempelvis genom att utsätta mamma eller pappa för ”olösliga” gåtor
Barn är intresserade av saker och företeelser som är ovanliga och lite märkliga. Till exempel rymden, dinosaurier, trolleri och fantasirika berättelser
De använder sig av ett hemligt språk när de pratar eller skriver till bästisen
De använder sin logik, sitt tänkande på ett nytt sätt i och med att förmågan att använda symboler gradvis ökar. Den vita duvan är inte bara en fågel utan också en symbol för fred och för det goda
Börjar kunna hantera och förstå ironi
Samlar och skriver ner ord och fakta till exempel genom att räkna olika bilmärken på bilresan
Tillbringar alltmer tid framför datorn eller teven, och chattar, mejlar, surfar och spelar spel
Om barnet har läs- och skrivsvårigheter upptäcks de ofta nu
Barn är medvetna om sin kropp och sin könstillhörighet
Den kroppsliga utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika barn i samma ålder
Både fin- och grovmotoriken utvecklas mycket
Barnet blir starkare och uthålligare
En del barn går in i puberteten. Puberteten startar för flickor i 8–12 års ålder medan pojkars pubertet börjar mellan 9 till 13 år
Barns utveckling 10–12 år
Det här är åldern mellan barndom och tonår som ofta kallas tweenie-åldern. Behovet av nära relationer med föräldrarna finns kvar, men kompisarna blir allt viktigare. Det kan betyda mycket att passa in, bli accepterad och få göra som alla andra. Det är vanligt att barn omkring elva och tolv år blir oroligare till både kropp och själ.
Många barn går också in i puberteten i denna åldern. Vilket kan skapa mycket känslor. Ofta börjar de ifrågasätta de vuxna och markerar sin självständighet och sin egen identitet. Om barnet tidigare har tänkt att föräldrarna vet och kan bäst, brukar den inställningen försvinna nu.
Barn i 10–12-årsåldern kan ofta:
Barn vill vara populära och att duga inför kompisarna
Intriger och konflikter mellan kompisar är inte ovanliga
Barnet är upptaget av kompisar och aktiviteter
Ofta är det ett intresse som är särskilt starkt till exempel datorer, ridning, läsning eller simning
Barnet tillbringar tid framför spegeln och provar sig fram med frisyrer, smink eller kläder
Barnet läser mycket: böcker, tidningar och andra medier. Det kan också tycka om att skriva dagbok, blogga och vara aktivt i sociala medier
Barnet börjar kunna förstå och hantera ironi
Barn tillbringar alltmer tid framför datorn eller tv:n. De chattar, mejlar, surfar och spelar spel
Barnet börjar komma in i puberteten. Både pojkar och flickor får ökad armsvett, längd tillväxt, könshår, akne och humörsvängningar. Flickor kan även få påbörjad bröstutveckling, mens och flytningar. För pojkar innebär puberteten att man även får tillväxt av testiklar, penis och pung, ökad muskelmassa och kommer i målbrottet
Källa: 1177.se
► ► Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!
LÄS VIDARE
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.