Barns utveckling – från nyfödd till tonåring
Sitta, krypa, prata och gå – på disco… När händer vad? Här är ditt barns utvecklingsfaser
Sitta, krypa, stå, prata och gå.
Under det första åren utvecklas barnet enormt.
Men när kan jag få ett leende, när börjar barn lära sig att hoppa, prata i fullständiga meningar eller uppfatta tid?
När ett barn föds sker det stora förändringar nästan hela tiden. Utvecklingen går i ett rasande tempo de första månaderna och en del barn kan både sitta, stå, krypa och gå innan de fyller 1 år. Men vad händer efter det första året? När kan egentligen ett barn klä på sig själv eller lägga pussel?
Här har vi samlat några av de stora utvecklingsstegen under barnets första tolv år.
Barns utveckling 0–1 år
Under det första året av ditt barns liv händer massor. Från att varken kunna se ordentligt eller hålla upp sitt huvud kan barnet på bara några månader, vända sig, sitta och stå och göra jollrande läten.
Här är några av milstolparna du kan förvänta dig de tolv första månaderna. Tänk på att barn utvecklas i olika takt. Om du är orolig för ditt barn så prata med din BVC-sköterska eller din läkare.
Barnets utveckling 0–2 månader
- Barnets första leendet kan dyka här
- Vänder reflexmässigt på huvudet mot ljud
- Ser färger lika bra som vuxna
Barnets utveckling 2–4 månader
- Ligger på mage och lyfter på huvudet: 1–5 månader (brett spann)
- Barnet skrattar: 2–4 månader
- Suga på händerna eller på leksaker som de får i handen: 2–4 månader
- Ler åt närståendes röster
Barnets utveckling 4–6 månader
- Barnet lär sig nu att fokusera blicken på olika avstånd och barnet väljer själv vad det vill titta på.
- Många barn lär sig att lyfta på huvudet och axlarna när de ligger på rygg.
- Under denna period testar de ofta olika röstlägen och ljudstyrkor i sin kommunikation med omvärlden.
Barnets utveckling 6–12 månader
- Barnet kryper (en del barn lär sig aldrig att krypa utan hoppar över detta): 6–12 månader
- Barnet reser sig och går utefter möbler: 6–16 månader
- Barnet går själv: 8–18 månader
- Pincettgrepp (att kunna gripa ett föremål mellan tumme och pekfinger eller tumme och långfinger): 9–12 månader
- Barnet säger nej, och vet vad det betyder. Förstärker ofta nej med att ruska på huvudet: 10–12 månader
- Barnet vinkar hejdå: 10–12 månader
- Barnet klättrar upp och ner i soffor och stolar: 10–12 månader
Barns utveckling 1–2 år
Under denna perioden utvecklas barnen mycket både när det gäller språket och kommunikationen men även när det gäller rörelseförmågan.
När man börjar prata är väldigt individuellt men någon gång mellan ett och två år är det vanligaste. Det är viktigt att komma ihåg att barn förstår betydligt mer av språket än de själva kan ge uttryck för under denna perioden och många barn kan bli frustrerade när de inte kan kommunicera vad de vill.
Barn mellan ett och två år brukar:
- Säga sina första ord
- Säga åtta till tio enkla ord (ett och ett halvt år)
- Sätta ihop tvåordsmeningar (närmare två år)
- Kunna hämta en sak, till exempel nallen, om man ber om det
- Kunna peka ut kroppsdelar när man till exempel frågar ”Var är näsan?”
När det gäller rörelseutvecklingen är det i den här åldern vanligt att man lär sig att:
- Barnet börjar gå
- Börja springa
- Stå på tå
- Sparka boll
- Klättra på soffor och andra möbler och ta sig ner utan hjälp
- Gå upp och ned i trappor med ledstång
- Stapla klossar
- Rita streck
- Ta av mössa och strumpor
Barns utveckling 2–3 år
När barn är mellan två och tre år utvecklas identiteten i rasande fart. Barnet prövar ofta sin vilja för att se var gränserna går och man kan behöva en ordentlig dos av av tålamod som förälder. Språket utvecklas i rasande takt och en del börjar även gå på pottan i denna åldern.
Barn i 2–3-årsåldern kan ofta:
- Använda meningar med tre till sex ord
- Använda rätt ordföljd och pronomen som jag, mig, du, vi, de
- Förstå en mening med två–tre uppmaningar som ”Gå till ditt rum och hämta nallen och brandbilen”.
- Förstå skillnaden mellan på, i, under och över.
Barn mellan 2–3 år brukar även börja kunna:
- Springa
- Klättra bra
- Gå upp och ner i en trappa, först med båda fötterna på samma trappsteg och så småningom med en fot i taget
- Bygga höga torn
- Skruva av och på lock
- Vända en sida i taget i en bok
- Hoppa ner från till exempel en låg pall
- Hoppa jämfota på stället (närmare tre års ålder)
- Cykla på en trehjuling (närmare tre års ålder)
- Rita lodräta streck (närmare tre års ålder)
- Sortera saker efter storlek och färg
- Leka låtsaslekar med dockor, djur och människor
- Lägga pussel med tre–fyra bitar
- Kunna spela enkla memory-spel
- Vänta på sin tur
- Förstå vad som är mitt och ditt
- Tycka om att leka med kompisar
- Uttrycka känslor tydligt
- Förstå och komma ihåg vad som händer om man gör på ett visst sätt (orsak och verkan)
Barns utveckling 3–4 år
I treårsåldern kommer många barn in i en lite lugnare fas och de testar i regel gränser i mindre utsträckning än barn i tvåårsåldern. I denna åldern är de ofta upptagna med att observera och härma mycket och de har ofta många funderingar. Talförmåga och ordförråd utvecklas snabbt och många pratar mycket och hittar på egna berättelser. Bebishullet försvinner i denna åldern och barnet kan ofta springa och hoppa med lätthet.
Barn i 3–4-årsåldern kan ofta:
- Ha en uppfattning om tid med begrepp som nu, snart och senare
- Tala så tydligt att även personer som de inte känner förstår
- Kunna berätta korta sagor
- Förstå skillnaden mellan lika och olika
- De kan ofta rita cirklar, fyrkanter och huvudfotingar
- De kan lägga pussel med sex bitar och koncentrera sig på det upp till tio minuter
- De kan känna igen vardagsljud och härma dem, till exempel dammsugaren och telefonen
- De kan ofta de vanligaste färgerna
- De kan räkna två till tre föremål
- De börjar få bättre tidsuppfattning
- De kan försöka lösa konflikter
- Börjar vara mer oberoende
- De kan klä sig själva
- Gå upp och ner för en trappa utan att hålla i sig
- Gå baklänges
- Kasta en boll
Barns utveckling 4–5 år
Fantasifulla och frågvisa så kan man sammanfatta många barn i fyra till fem års åldern. Men de har också fått bättre kontroll på sin kropp och kan ofta äta ordentligt med kniv och gaffel. Känslomässigt kan humöret skifta snabbt från glädje till sorg.
Barn i 4–5-årsåldern kan ofta:
- Räkna till tio
- Kan se direkt att det finns tre bilar på golvet utan att räkna dem
- Kan skilja på olika färger och namnge dem
- Börjar få bättre uppfattning om tiden
- Vill ha en bra kompis och kan vilja vara som sin kompis
- Tycker om att sjunga, höra rimsagor, dansa och spela teater.
- Kan använda minst fyra ord i en mening
- Använder ordet ”jag” istället för sitt namn
- Använder ofta uttrycken ”varför” och ”tänk om”
- Pratar mycket, hittar på och leker med ord och återberättar sagor
- Kan sitt efternamn
- Kan göra skillnad på framtid och nutid och till exempel säga i morgon vill jag åka skridskor
- Kan använda prepositioner – på, i, under, då, bakom, före, framför
- Börjar kunna argumentera för sin sak
- Börjar kunna vänta på sin tur
- De kan stå på ett ben i några sekunder
- Slår kullerbyttor
- Hoppar och skuttar och är ofta lite rastlösa och har svårt att sitta still.
- Kan gunga själv i en gunga
- Har lätt för att klättra
- Ritar ett kors med en tydlig form och kan klippa efter ett streck
- Kan trä pärlor på snöre
- Kan tvätta sig själva
- Klarar att gå på toaletten själva, men kan behöva hjälp att torka
Barns utveckling 5–6 år
Nu börjar barnet bli ganska stort och går ofta sitt sista år på förskolan. Barnet kan ofta pendla mellan att känna sig stort och litet. En del tycker om att berätta egna sagor, spela spel och pyssla och ofta leker de harmoniskt med andra barn. Humöret kan växla snabbt. Barnet kan ha svårt att ta motgångar, bli besviket och ibland få vredesutbrott om det tycker att någon är dum eller om det inte klarar vissa saker. En del barn upplever i denna åldern en slags förälskelse, antingen till den ena föräldern eller till en kompis.
Barn i 5–6-årsåldern kan ofta:
- Barnet kan hela sitt namn, en del av sin adress och telefonnummer
- Barnet kan oftast skilja på fantasi och verklighet och kan leva sig in i och berätta sagor med en början, mitt och ett slut
- Barnen är ofta intresserade av moralfrågor, rätt och fel, regler och överenskommelser
- Börjar intressera sig för vad klockan är
- Är intresserade av att kunna eller kan skriva sitt namn
- Gillar roliga historier, rim och ramsor
- Bildar fullständiga meningar som är grammatiskt riktiga.
- Ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
- Känner igen grundfärgerna röd, grön, gul, blå och ofta fler
- Klär sig själv
- Sparkar och studsar en boll
- Kan lära sig att simma
- Hoppar på ett ben
- Knäpper knappar
- Kan trä tråd på nål
- Cyklar, åker skidor eller skridskor
- Ritar detaljerade teckningar
- Kan vara lite rastlöst och okoordinerat i sina rörelser
Barns utveckling 6–7 år
Nu börjar de allra flesta barnen skolan och många är nyfikna på att lära sig att skriva och läsa. Många barn går in i en period med ökat behov av självständighet vid sex års ålder. För vissa barn är denna utvecklingsperioden mycket påtaglig och hos andra märks det inte så mycket.
Barn i 6–7-årsåldern kan ofta:
- Testa sin förmåga genom att tävla med andra
- Börjar kunna se sig själv med andras ögon
- Kan koncentrera sig längre stunder och kan ha tålamod och vänta på sin tur
- Kan diskutera med andra och komma fram till en lösning
- Kan spela spel och följa regler
- Förstår vad dåtid, nutid och framtid innebär
- Kan argumentera
- Börjar intressera sig för att kunna läsa och skriva
- Ställer frågor som: hur långt? Hur stort? Hur högt? Hur länge?
- De tappar ofta sina mjölktänder och får permanenta tänder ( detta kan hända både tidigare och senare)
- Blir hungrigare och äter mer
- Är medvetet om de kroppsliga skillnaderna mellan flickor och pojkar
- Kan cykla på en tvåhjuling utan stödhjul
- Leker lekar som bacill- och pusskull
- Kan hoppa hopprep
- Kan kasta, sparka och ta emot bollar
Barns utveckling 8–9 år
Kompisar, skola och fritidsaktiviteter blir viktiga i barnens liv när de blir äldre, precis som behovet av att vara lite för sig själva. Denna perioden är ofta lite lugnare men det är inte ovanligt att barnen blir lite mer frånvarande och drömmande och kanske de inte delar med sig lika mycket som tidigare.
Tankar på sådant som liv och död, hälsa och sjukdom, kärlek och hat, historia och framtid är vanliga. Många nioåringar är grubblare och kan emellanåt bli oroliga och nedstämda.
Barn i 8–9-årsåldern kan ofta:
- Barnet är sårbart och känsligt även om det inte visar det lika mycket. Det är viktigt att inte behandla barnet som ett småbarn när det vill klara sig själv och att inte ställa för stora krav när barnet behöver tröst och hjälp
- Det logiska tänkandet har utvecklats så att barnet kan se mer realistiskt på verkligheten, till exempel att föräldrarna inte kan lösa alla problem som dyker upp
- De börjar ifrågasätta de vuxnas auktoritet.
- Musik blir ofta en allt viktigare del av livet, både att utföra själv och att lyssna på
- Rättvisa är viktig både mellan kompisar och i familjen.
- Många nioåringar drömmer om ett eget husdjur, men fortfarande är gosedjur viktiga
- Barnet vill känna sig duktigare än föräldrarna, exempelvis genom att utsätta mamma eller pappa för ”olösliga” gåtor
- Barn är intresserade av saker och företeelser som är ovanliga och lite märkliga. Till exempel rymden, dinosaurier, trolleri och fantasirika berättelser
- De använder sig av ett hemligt språk när de pratar eller skriver till bästisen
- De använder sin logik, sitt tänkande på ett nytt sätt i och med att förmågan att använda symboler gradvis ökar. Den vita duvan är inte bara en fågel utan också en symbol för fred och för det goda
- Börjar kunna hantera och förstå ironi
- Samlar och skriver ner ord och fakta till exempel genom att räkna olika bilmärken på bilresan
- Tillbringar alltmer tid framför datorn eller teven, och chattar, mejlar, surfar och spelar spel
- Om barnet har läs- och skrivsvårigheter upptäcks de ofta nu
- Barn är medvetna om sin kropp och sin könstillhörighet
- Den kroppsliga utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika barn i samma ålder
- Både fin- och grovmotoriken utvecklas mycket
- Barnet blir starkare och uthålligare
- En del barn går in i puberteten. Puberteten startar för flickor i 8–12 års ålder medan pojkars pubertet börjar mellan 9 till 13 år
Barns utveckling 10–12 år
Det här är åldern mellan barndom och tonår som ofta kallas tweenie-åldern. Behovet av nära relationer med föräldrarna finns kvar, men kompisarna blir allt viktigare. Det kan betyda mycket att passa in, bli accepterad och få göra som alla andra. Det är vanligt att barn omkring elva och tolv år blir oroligare till både kropp och själ.
Många barn går också in i puberteten i denna åldern. Vilket kan skapa mycket känslor. Ofta börjar de ifrågasätta de vuxna och markerar sin självständighet och sin egen identitet. Om barnet tidigare har tänkt att föräldrarna vet och kan bäst, brukar den inställningen försvinna nu.
Barn i 10–12-årsåldern kan ofta:
- Barn vill vara populära och att duga inför kompisarna
- Intriger och konflikter mellan kompisar är inte ovanliga
- Barnet är upptaget av kompisar och aktiviteter
- Ofta är det ett intresse som är särskilt starkt till exempel datorer, ridning, läsning eller simning
- Barnet tillbringar tid framför spegeln och provar sig fram med frisyrer, smink eller kläder
- Barnet läser mycket: böcker, tidningar och andra medier. Det kan också tycka om att skriva dagbok, blogga och vara aktivt i sociala medier
- Barnet börjar kunna förstå och hantera ironi
- Barn tillbringar alltmer tid framför datorn eller tv:n. De chattar, mejlar, surfar och spelar spel
- Barnet börjar komma in i puberteten. Både pojkar och flickor får ökad armsvett, längd tillväxt, könshår, akne och humörsvängningar. Flickor kan även få påbörjad bröstutveckling, mens och flytningar. För pojkar innebär puberteten att man även får tillväxt av testiklar, penis och pung, ökad muskelmassa och kommer i målbrottet
Källa: 1177.se
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!
Publisert:
LÄS VIDARE
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.
ÄMNEN I ARTIKELN
MER OM FAMILY
Experten: Så pratar du med barn om rätten till sin kropp
Så klär du ditt barn rätt under vintern
Tecken på Aspergers syndrom hos barn
Experten: Så pratar du om nätets mörka sidor
7 tips på hur du hanterar barn i trotsåldern
Knepen: Så får du ditt barn att sova själv
Hur hjälper jag barn med mardrömmar?
Så utvecklas ditt barn mellan 6 och 12 månader
”Mitt barn är rädd för hundar och insekter”
Experten: Därför ska du lämna barnets rum innan det somnat
”Gör jag fel som låter mitt barn välja kläder? ”
Allt du behöver veta om dina föräldradagar
Experten: Redan då ska du börja läsa för ditt barn
Här är mediciner du ska undvika ge till barn
Så vet du om ditt barn har svinkoppor
Vård av sjukt barn – expertens bästa tips
Så vet du om ditt barn har lunginflammation
Barnbidraget 2020 – då kommer pengarna
Tips: Så lär du ditt barn att gå på pottan
”Har mitt barn drabbats av nattskräck?”
Så är du som förälder – enligt stjärnorna
Uppmaningen efter drunkningsolyckorna: "Lägg bort mobilen när barnen badar”
Så utvecklas ditt barn mellan fyra och sex månader
