Aylin blev sjuk i covid-19 – födde barn
Hade även lunginflammation
Publicerad 2020-07-15
För Aylin var förlossningen extra jobbig.
Hon födde sin dotter samtidigt som hon var sjuk i både covid-19 och lunginflammation.
– Vi kallar henne vår coronabebis.
I början på mars när coronapandemin tog fart var Aylin, 32, höggravid med sitt tredje barn. Hon och resten av familjen isolerade sig helt. Det var endast på kvällarna hon vågade sig ut på promenader.
– Vi ville absolut inte ta några risker, jag var så rädd för att bli smittad.
Trots sin försiktighet blev Aylin och hennes man sjuka samtidigt den 8 april.
– Först tänkte jag att jag bara var förkyld. Det var omöjligt att jag hade smittats av corona, jag var ju bara hemma.
Men tillståndet blev värre. Aylin fick feber och värk i hela kroppen. När hon fick andningsbesvär ringde hon förlossningen på Södersjukhuset. De ville att hon skulle komma in. På plats möttes hon av sjukhuspersonal i något som liknade rymddräkter. Hon blev försedd med munskydd och fördes till ett isolerat rum på den nyöppnade avdelningen för coronasmittade gravida där de tog prover på henne och barnet. Hon hade låg syresättning, feber och väldigt hög puls. En läkare sa att hon skulle förbereda sig på kejsarsnitt.
– Jag blev så rädd. Jag ville föda vaginalt. Men läkaren sa att min kropp inte skulle orka med det.
”Ingen ville komma in till mig”
Aylin, som inte sovit på dagar, fick morfin. Dagen efter vaknade hon upp ensam i isoleringsrummet ovetandes om vad som pågick. Larmknappen funkade inte och Aylin öppnade dörren för att ta sig ut, men blev stoppad.
– Personalen sa att jag absolut inte fick öppna dörren igen, då jag skulle vara isolerad.
I väntan på provresultat av coronatestet fick hon åka hem igen. Dagen efter fick hon beskedet: Hon hade testats positivt.
– Det kändes som en liten lättnad att få det bekräftat. Samtidigt kändes det orättvist då jag suttit i princip helt inlåst.
Den natten hade Aylin svårt att andas. Hon hostade så mycket att revbenen gjorde ont. Ännu en gång fick hon åka in till sjukhuset och ta prover. Denna gång konstaterades det att hon även hade lunginflammation.
– Coronan hade gått ner i lungorna. Jag kunde inte prata, inte andas och fick panik av att inte få in syre i lungorna.
Aylin fick blodförtunnande läkemedel i benen. Dessutom fick hon antibiotika via dropp och morfin. Hon fick ligga i isoleringsrummet i cirka en vecka – utan besök. Aylin var helt ensam. Inte bara i rummet, hon var även ensam patient på avdelningen.
– Jag fick både mat, tabletter och sprutor med blodförtunnande som jag fick ta själv lämnade vid dörren. Mina sängkläder var blöta hela tiden så när jag bytte fick jag lägga de gamla en plastpåse, och i sin tur lägga den plastpåsen i en annan plastpåse. Det kändes som jag hade pesten, ingen ville komma in till mig.
På nätterna fick hon panik av tanken på att aldrig mer få komma hem igen. Och att aldrig få träffa barnet i magen.
– Döden kändes nära. Personalen kom in och gav morfin så att jag kunde sova. Under verkningstiden satt en i rummet och försökte lugna mig. De var helt underbara.
Hyllar barnmorskan
Den 19 april skickades Aylin hem med tabletter mot lunginflammationen. På kvällen vid elvatiden fick hon värkar och fick åka tillbaka till den isolerade avdelningen igen. Hennes man, som var sjuk i covid-19, kunde inte följa med. I stället hade Aylin sin mamma vid sin sida. Ännu en gång kom kejsarsnitt på tal vilket hon vägrade.
– Jag fick mitt första barn via kejsarsnitt och jag minns hur lång återhämtningstiden var.
På natten mot den 20 april påbörjade den cirka 11 timmar långa förlossningen, Aylin var iförd i munskydd under hela processen. Hon fick epidural men ingen lustgas då man trodde det skulle sprida viruspartiklar i rummet.
– Jag var tvungen att ha skydd som täckte munnen och näsan fastän jag hostade och hade svårt att andas. Det var en väldigt jobbig förlossning då jag hade feber också.
Hon minns barnmorskan som var vid hennes sida hela tiden. Hon kunde inte se hennes ansikte som var täckt av ett skyddsvisir som var dimmig.
– Men jag såg hur hon svettades, hon kämpade så mycket. Hon jobbade över 12–13 timmar med bara mig. Det finns inga ord som kan beskriva den tacksamhet jag känner. När hon var där kände jag mig väldigt trygg.
Enligt Aylin försökte barnmorskan att kalla på en läkare men hon fick aldrig tag på någon. Det verkade som att det var personalbrist, menar hon.
– Men det gick bra ändå, jag märkte dock hur stressad hon var den sista tiden.
Har inte återhämtat sig
Till världen kom en flicka vid namn Azra. Aylin stannade med sin nyfödda dotter och sin mamma i rummet i tre dagar innan de fick åka hem. Den första tiden med Azra blev inte som hon tänkt sig.
– Jag drömde om att få träffa familj och vänner med Azra, gå på långa promenader, mammaträffar, att käka lunch ute och så vidare. Men så blev det inte.
I dag, två månader senare, mår båda bra. Aylin njuter av varje sekund med familjen.
– Jag är dock fortfarande väldigt trött. Jag har inte kunnat återhämta mig än, lukt- och smaksinnet fortfarande är helt förlorade. Men jag är otroligt tacksam för att jag, och familjen, överlevde. Det känns som att jag har fått en andra chans i livet.
De håller dock fortfarande social distans till andra, för att inte riskera något.
Aylin råder andra gravida att vara försiktiga, så att de inte råkar lika illa ut som hon. Hon tror dock att sjukvården kommit en bit på vägen sedan hon lades in.
– Det var kaos när jag blev inlagd. Det fanns för lite skyddsutrustning och man märkte att personalen jobbade i ovisshet. Men personalen, speciellt barnmorskorna och sjuksköterskorna, var ändå helt fantastiska. Jag blev lugn av deras sätt att hantera situationen och jag visste att vi skulle få bra vård.
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!
PODD Coronafrågorna som vi saknar bra svar på
Vi pratar med Aftonbladets reporter Nivette Dawod om vilka frågor vi ännu inte fått svar på när det gäller coronapandemin.
