”Måltiden är det enda som skiljer oss från djuren”

Uppdaterad 2019-03-28 | Publicerad 2019-02-24

Skärmar, dieter och tidsbrist vid matbordet.

Enligt matskribenten Mats-Eric Nilsson håller svenskarna på att ta död på middagarna.

– När varje familjemedlem går på sin specialanpassade diet har man förstås svårt att samlas kring en gemensam gryta, säger han.

Den gemensamma måltiden var helt avgörande för att vår civilisation skulle uppstå. Det menar journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som anser att tidsbrist, stress och olika dieter hotar mänsklighetens viktigaste uppfinning, att samlas vid bordet och äta tillsammans.

– Måltiden är i stort sett det enda som skiljer oss från djuren. Det var att sitta ner gemensamt vid lägerelden som gjorde oss till människor, säger Nilsson.

Han argumenterar för att måltidsgemenskapen är grundläggande i de flesta kulturer, där barnen utöver själva matlagningen lär sig sociala beteenden som språkinlärning och enkla umgängesregler. Men i dagens samhälle är detta långt ifrån självklart.

– Många familjer idag har svårt att hitta en stund att äta och umgås tillsammans. Barnen sitter kanske på rummen med sina skärmar, och middagsbordet blir då en av de få tillfällen under dagen man får chansen att prata och umgås.

En annan sak som försvårar är mängden olika specialkoster. Folk är så upptagna med att tänka på vad man äter att man helt enkelt glömmer bort hur man äter.

– De får nästan ett neurotiskt förhållande till maten, som mest handlar om vad man inte får äta. När varje familjemedlem går på sin specialanpassade diet har man förstås svårt att samlas kring en gemensam gryta, säger han.

”Människan är ett flockdjur”

Anna-Karin Quetel är nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Hon tycker att den gemensamma måltiden borde bli en större del av skolundervisningen.

– Måltiden handlar ju inte bara om mat, den är en central del i människors liv och har en väldigt stor social betydelse. Det är vid matbordet vi umgås och samtalar och tar lärdom av varandra, säger Quetel.

Hon tycker det är ett problem att skolor får handskas med mängder av önskemål på mat från elever, som inte grundas på allergiska, religiösa eller medicinska skäl.

– Det blir problematiskt när dessa önskekoster blir för många. Vi har inte råd att servera á la carte vid skollunchen. Människan är ett flockdjur och vi tar gärna efter varandras matvanor. Vi behöver därför hitta sätt att minska enskilda lösningar och servera maten på ett sätt som passar så många som möjligt.

Vad kan skolor och ni på Livsmedelsverket göra?

– Vi vill att måltiden ska bli en tydligare del av skolan och undervisningen. Låt kockarna flytta in i klassrummen och ge lärarna en roll i skolrestaurangen. Skolan har, tillsammans med föräldrar och andra i samhället, en viktig roll i att främja hälsosamma och hållbara matvanor, säger Anna-Karin Quetel.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!

ANNONS

Populära produkter för den lilla:

I samarbete med

Prisjakt.nu