SCB: ”Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige”
Publicerad 2022-12-02
På flera håll i Sverige har barnafödandet störtdykt till den lägsta nivån hittills på 2000-talet.
Ett mysterium, enligt SCB.
Samtidigt visar forskning att barn alltmer blivit en klassfråga.
– Det verkar som att folk med mindre resurser får svårare och svårare att få barn, säger forskaren Martin Kolk.
Färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att barnafödandet i Sverige minskat kraftigt. Under de första nio månaderna 2022 minskade antalet nyfödda med 7,7 procent jämfört med samma period 2021.
– Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september, säger Rasmus Andersson, statistiker vid SCB.
I år är samma siffra 81 550 nyfödda barn.
– Det är en fortsättning på en trend som vi sett sedan 2010 med en minskad fruktsamhet, säger Rasmus Andersson.
I trettio kommuner är årets födelsetal det lägsta sedan millennieskiftet. Däribland i kommunerna Lund, Täby, Luleå och Gislaved.
Ett mysterium
Orsaken till den kraftiga dippen från 2021 till 2022 är något som Vitor Miranda, demograf vid SCB, funderar på.
– I Sverige har fruktsamheten en stark koppling till föräldraförsäkringen. På grund av detta vill man etablera sig på arbetsmarknaden innan man skaffar barn. Det innebär att när det är kris och lågkonjunktur så vill man ofta plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn, säger han.
Sambandet syntes tydligt i samband 90-talskrisen. Men den här gången har det inte varit en kris – vilket förbryllar.
På dig låter det här som ett mysterium?
– Ja, precis, säger Vitor Miranda.
Klimatmedvetenhet och en osäkrare arbetsmarknad kan vara möjliga förklaringar, tror han.
– Men en sak som vi demografer har bra statistik på är att åldern när man får sitt första barn har ökat mycket de senaste åren.
Rika män får flest barn
Trenden med sjunkande barnafödande märks sedan ett antal år tillbaka också i Europa, USA och delar av Asien. Det rör sig om ett ”globalt kulturellt mönster där det ännu inte finns någon tydlig förklaring”, enligt Martin Kolk, demografiforskare vid Stockholms universitet.
Något som forskaren däremot kunnat slå fast är att det finns en koppling mellan klass och barnafödande. I en nyss publicerad studie har årsinkomst och antal barn undersökts för svenskar födda mellan 1940 och 1970.
– Över tid är det väldigt tydligt att hög inkomst blivit mer och mer associerat med högt barnafödande, både för män och kvinnor. Det tyder på att det skett en polarisering av barnfödandet, säger Martin Kolk.
Studien visar att personer med låga inkomster får allt svårare att skaffa barn – samtidigt som förmögna män är barnrikast.
Vad tror du ligger bakom det?
– Skulle jag spekulera i en förklaring så stiger normen för att vara en bra förälder hela tiden. För att uppnå kraven krävs helt enkelt mer och mer resurser, säger Martin Kolk.
– Känner man inte att man har möjligheterna eller resurserna att leva upp till normerna kan det vara så att fler och fler potentiella föräldrar avstår barn om de inte har anser sig ha tillräckligt höga inkomster.
Invandrare och seniorer kompenserar
Genom åren har barnafödandet i Sverige gått upp och ner. Efter 90-talskrisen tog födelsetalen ett skutt uppåt. Ett antal år senare vände kurvan rejält nedåt, enligt statistiken om summerad fruktsamhet från SCB.
2010 födde en genomsnittlig kvinna 1,98 barn i snitt.
2022 är samma siffra 1,67 barn per kvinna.
Trots att befolkningen därmed inte lyckas reproducera sig har invånarantalet i Sverige ökat succesivt och är i dag 10,5 miljoner. En stor invandring kombinerat med en ökande medellivslängd har kompenserat för det minskade barnafödandet.
