Publicerad:
Uppdaterad:

Unicef: Sverige sämre än grannländerna på psykisk hälsa hos barn

Ny rapport om barns psykiska hälsa

Av: Malin Wigen

Publicerad:
Uppdaterad:
Ny rapport visar att Sverige bister i jämförelse med flera andra länder när det kommer till psykisk ohälsa hos barn.
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ny rapport visar att Sverige bister i jämförelse med flera andra länder när det kommer till psykisk ohälsa hos barn.

Jämfört med andra rika länder hamnar Sverige långt ner på listan när det kommer till barns psykiska välbefinnande.

Ingen överraskning, enligt barnpsykologen Martin Forster.

Enligt en ny rapport från Unicef brister Sverige när det kommer till barns psykiska hälsa. Sverige hamnar på en 22:a plats av 38 jämförda rika länder inom EU och OECD, och får därmed en sämre placering än grannländerna. Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån självmordsstatistik i åldrarna 15 till 19.

– Det kom inte som en överraskning dessvärre om man tittar på hur vi ligger till i förhållande till övriga Norden där tidigare rapporter visar samma sak, säger barnpsykologen Martin Forster.

Enligt honom finns det en rad förklaringar till varför. En viktig faktor är ungdomsarbetslösheten, i synnerhet bland gruppen ungdomar som varken studerar eller arbetar, vilken är större i Sverige än i de övriga nordiska länderna.

– Det är en väldigt sårbar grupp och just arbetsmarknaden är en viktig faktor generellt för unga när det gäller framtidstro och och oro inför framtiden. Tidigare forskning visar att det påverkar rätt starkt hur den psykiska ohälsan förändras över tid.

En annan förklaring, enligt Martin Forster, är att vi i Sverige har genomfört väldigt många reformer inom skolan de senaste decennierna.

– Skolsystemet och organisationen av skolan har förändrats ganska mycket och det har saknats en stabilitet som funnits i andra länder. Det här är en förklaring som Folkhälsomyndigheten har lyft tidigare i sin analys om varför den psykiska ohälsan ökar särskilt mycket i Sverige. Att det helt enkelt är brister i den svenska skolan som bidrar till att en större andel av svenska barn och unga mår dåligt.

Dessutom finns det en annan förklaring som inte framkommer i rapporten, vilket Martin Forster tycker är märkligt. Och det är att Sverige tagit emot fler asylsökande jämfört med övriga Norden och Europa de senaste 10–15 åren.

– Det här innebär att det är en ganska stor andel barn och unga i Sverige som kommer från svåra förhållanden, vilka har flytt från krig och förtryck och som därmed är betydligt mycket mer sårbara för många olika saker och inte minst psykisk ohälsa. Sen så är det ju också så att de här familjerna har sämre ekonomiska och sociala förutsättningar. Barnen har sämre möjligheter att få tillgång till god utbildning, klara utbildningen, och få stöd hemifrån. Dessutom är det högre arbetslöshet hos föräldrarna och så vidare. Så det är en rad faktorer som gör att den här gruppen barn och unga mår sämre.

Hur kan Sverige komma till bukt med detta?

– Det är stora samhällsfaktor som man inte ändrar på i en handvändning. Det jag tycker är att man måste vidta åtgärder för att hjälpa gruppen barn som varken studerar eller arbetar, det är en väldigt sårbar grupp som riskerar utveckla mer problem över tid. Så där bör man exempelvis skapa bättre möjligheter till praktik och stöd för att klara utbildningar. En lite större fråga eller åtgärd är skolan i sig, hela skolan måste bli bättre på att fånga upp elever som är på väg att falla ur skolan eller som misslyckas på olika sätt i skolarbetet.

Laddar ...
Martin Forster.

Barnpsykologens råd till föräldrar

Så kan du märka att ditt barn mår dåligt

– Vissa barn är tydliga med att de mår dåligt genom att berätta och visa det, enligt Martin Forster. Men inte alla barn. Därför ska i så fall vara vaksam på om ens barn förändrar sitt beteende.

– Om ditt barn slutar göra saker saker som det gjort tidigare, drar sig undan, har svårt att sova, eller börjar äta väldigt lite eller mycket. Det är beteendeförändringar som är viktiga tecken att hålla utkik efter

Så gör du om du märker eller vet att ditt barn inte mår bra

– Ta fram kalendern och avsätt tid, stryk saker som du tänker att du behöver göra men som inte är lika viktiga som ditt barns välmående. Tillbringa tid med barnet, den tiden behöver ni inte ägna åt att prata om hur barnet mår för det brukar många barn tycka är jobbigt. Det är framför allt att vara tillsammans och skapa förutsättningar för det som är viktigt.

Det är svårare när barnet är i tonåren för då vill de kanske inte vara med sina föräldrar men då får man försöka passa på när man råkar vara tillsammans i samma bil, i samma rum eller liknande.

– Lägg undan mobilen och håll dörren öppen för samtal. Då ger man barnet chansen att våga prata och berätta när hen själv har lust för det.

Så gör du om ditt barn har självmordstankar

Du bör kontakta vården. Kontakta BUP om du uppfattar att situationen är allvarlig. Om du uppfattar den mindre allvarlig kan du ta kontakt med vårdcentralen som också har psykologer – om inte finns det psykologer i landstinget. Ibland kan elevhälsan vara ett alternativ då vissa problem har sitt ursprung i skolan.

– Även om de inte har så mycket utrymme att ha samtal med enskilda elever har de ansvar för skolmiljön om det till exempel förekommer mobbning.

Laddar ...

  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

Publicerad:

LÄS VIDARE

Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.

Publicerad:

MER OM FAMILY