Statsministern: ”Vill inte tillbaka till 70-talet”

Ulf Kristersson om skolmatslarmet

Publicerad 2022-11-24

Skolor slår larm om att eleverna äter mer skolmat nu än tidigare.

Den troliga orsaken: Hushållens ökade kostnader.

– Om det stämmer så är det ett tecken på att det är väldigt många familjer nu som har det väldigt tufft ekonomiskt, säger statsminister Ulf Kristersson.

Flera kommuner vittnar om att flera elever äter skolmaten, och mer av den än tidigare. I Södertälje kommun har man märkt av en lavinartad förändring.

– Vi ser en väldigt stor skillnad. I vissa fall förr kunde några elever äta pizza ute när det inte serverades någon favoriträtt, men nu kommer alla hit och äter, säger Therese Faulseit, kökschef på Blombackaskolan i kommunen, till Aftonbladet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar skolornas larm.

– Om det stämmer så är det ett tecken på att det är väldigt många familjer nu som har det väldigt tufft ekonomiskt. Inte minst i socialt utsatta områden skulle jag kunna misstänka. Jag drar slutsatsen att det är otroligt viktigt nu att föra en mycket genomtänkt ekonomisk politik som inte eldar på inflationen och gör det ännu värre, och att vi inte kommer tillbaka till den situation som Sverige hade för några decennier sedan i en galopperande vanskött ekonomi.

Ulf Kristersson.

– Dessutom ska vi vara glada över att Sverige har bra skolmat som går till alla och som är kostnadsfri och att vi verkligen uppmuntrar alla barn att äta den skolmaten på dagarna.

Men vad gör ni för att barnen ska kunna äta sig mätta hemma?

– Det finns omfattade stöd för familjer som lever med små marginaler som inte har förändrats. Sedan är det en tuff tid nu med hög inflation, ganska många av de stöden är inflationsanpassade så de kommer att stiga när inflationen stiger, säger Ulf Kristersson.

– Men det vi oroar oss för nu är att staten inte får föra en ekonomisk politik som eldar på inflationen. Vi vill inte komma tillbaka till det som Sverige hade på 70- och 80-talet som ledde fram till en enorm sanering av ekonomin på 90-talet utan vi vill sköta ekonomin väldigt väl nu.

Följ ämnen i artikeln