Ny studie: Så får du ditt barn att äta mer grönt
Redan då kan du påverka ditt barn
Publicerad 2021-03-16
Grönsakskoden är knäckt.
Det går att göra ditt barn glad i broccoli.
I alla fall om du börjar i tid, visar en ny svensk studie.
– Ju äldre barnet blir desto mer börjar det matvägra och bli misstänksam mot nya smaker, säger forskaren Ulrica Johansson.
Kan vi i få barn att äta mer frukt och grönsaker? Det har forskarna vid Umeå universitet undersökt i en unik studie.
– I Sverige har man inte gjort en sådan här stor studie på hur små barn äter och inte heller har vi undersökt hur vi ska få dem att äta mer frukt och grönt, vilket vi gjort nu, säger Ulrica Johansson, doktorand på Umeå universitet, som har varit med och drivit studien.
250 barn ingår i studien som genomfördes 2015–2020. Samtliga var i åldrarna fyra till sex månader när studien påbörjades – detta för att utnyttja det så kallade ”smakfönstret” då det är möjligt att etablera smakreferenser hos dem.
– När barnen är fyra till sex månader har de ett öppet smakfönster som innebär att det finns stora möjligheter att introducera dem för bittra och sura smaker som finns i vissa grönsaker. Vid ett års ålder stängs det fönstret och det blir svårare. Ju äldre barnet blir desto mer börjar det matvägra och bli misstänksam mot nya smaker.
Barnen fick äta en tilläggskost baserad på det nordiska köket i form av exempelvis grönsaker, rotfrukter och bär. Sedan följde man upp barnen – det visade sig att kosten gav resultat.
– Vi såg att åt 54 procent mer frukt och grönt när de var 12 månader och 32 procent mer frukt och grönt när de var 18 månader i jämförelse med barnen i kontrollgruppen som följt kostrekommendationer från BVC och Livsmedelsverket.
Syftet med forskningen är att på sikt förbättra de nationella kostråden, för i dag bygger råden snarare på tradition än forskning. Dessutom, att ge barn mer grönsaker och frukt i tidig ålder och introducera dem för oliks smaker gör att de kommer att tycka om fler sorters mat som äldre, och på så sätt få i sig den näring de behöver. Det i sin tur motverkar välfärdssjukdomar, ett mål som WHO satt upp.
Dessutom främjar forskningen den nordiska maten, att vi exempelvis väljer att äta lingon i stället för importerad mango, enligt Ulrica Johansson.
– Den nordiska maten är jättebra och prisvärd, gröna ärtor är billigt jämfört med avokado. Vi behöver egentligen inte mat från andra delar av världen. Vi har en del familjer i studien där även föräldrarna gick över till att äta nordisk mat, vilket var vår förhoppning.
Hon framförhåller dock att det behövs fler studier.
Om studien: Det åt barnen
I början fick barnen prova lättare smaker som gröna ärtor och äpplen för att sedan jobba sig uppåt i en smaktrappa. Bland annat stod havtorn, vit rättika och hallon på kostschemat. Vid sidan om ammades eller flaskmatades barnen.
– De fick prova smaker som man annars inte brukar ge barn, som majrova, blomkål och sura tranbär.
Under studiens gång har föräldrarna fått stöd och coachning. Exempelvis om ett barn varit motvillig till en smak i början. Enligt Ulrica Johansson kan en förälder känna att man gör fel när barnet grimaserar, vilket gör att man drar sig för att ge svåra smaker.
– När man ger barn en söt smak så får man ett glatt bebisleende. För en förälder blir det en bekräftelse på att man gjort rätt. Det blir lätt att man ger mosad, potatis banan eller avokado vilket inte är fel men det ger ingen smakinläring av bittra smaker som är viktig denna tid i livet när smakfönstret är öppet.
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!
