Det måste finnas en gräns för hur dumt föräldrar får bete sig

”I den åldern kan man verkligen bete sig som som små as”

Nina Campioni skriver om föräldrars ansvar att säga stopp när ens tonåring går för långt. Bilden är endast en genrebild.

Alla lärare borde få äta lunch på guldtallrik.

Högstadielever kan nämligen absolut bete sig som femåringar.

Helt ärligt, föräldrar måste sluta tro att just deras barn är perfekta änglar.

“Fucking jävla 5-åringar”. Så sa den lärare som nu sagt upp sig från sin arbetsplats, en skola i Malmö, på grund av att han filmades när han sa det var på klippet sedan lades ut på…ja, ni gissade rätt, sociala medier. Detta rättesnöre för vår samtid. Varför låta en sansad arbetgrupp i skolan få bestämma utgång när bödeln på Instagram redan gjort arbetet? En annan detalj i sammanhanget? Personen som lade ut klippet på Instagram var inte en 15-åring med dålig impulskontroll utan “en fucking jävla förälder”. För att inte hänga ut denna förälder mer än nödvändigt så citerar jag endast hens argument: “Oavsett hur eleverna har betett sig ska en lärare inte säga så”. Och det kanske hen har rätt i. Jag var inte där, jag kan inte avgöra. Men jag gissar att den här föräldern heller inte var i klassrummet när det hände och kan avgöra precis hur pass mycket femåringar som det här högstadiegänget betedde sig som. Kanske hade läraren hundra procent rätt i sak och staterade bara fakta, som en lärare bör?

 

För, även om jag inte var där i klassrummet så kan jag ana hur ett gäng 15-åringar kan bete sig om de känner att lektionen är sisådär kul och om man kanske redan vet att man kommer bli underkänd i sagda ämne. Om vi alla bara anar lite. Tänker tillbaka till min egen skoltid. Hur var det när det var stökigt på lektionen? Jag kan bara tala för mig själv men jag tycker att varje person som vågar sig på yrket högstadielärare borde få åka limousin till skolan och äta lunch på guldtallrik. I den åldern kan man verkligen bete sig som som små as.

Nu menar både elever och förälder/rar (?) att eleverna i det här fallet kände sig kränkta av lärarens uttalande. Ett gäng 15-åringar kände sig kränkta av att någon sa några svärord i deras närhet? Lägg av.

 

Helt ärligt, föräldrar måste sluta tro att just deras barn är de perfekta änglar de en gång var. Har ni aldrig hört talas om “terrible two”-fasen? Alla barn och ungdomar går igenom rebelliska utvecklingsfaser, en del stannar i dem längre än andra men att vara tonåring innebär att man vill och ska testa gränser. Men det innebär också att det är vårt ansvar som föräldrar och, japp, lärare att säga stopp när det går för långt.

Och man kan väl säga såhär – det kokar inte över av föräldrar som säger stopp dessa dagar. Eller jo, de säger stopp, men inte till rätt person.

 

Förra året kom en undersökning, gjord av Lärarförbundet, som säger att en fjärdedel av alla lärare på högstadiet har hotats på sin arbetsplats. Av elever tänker ni nu. Nope. Av föräldrar. Ta in det. Av föräldrar. Vuxna människor alltså. Som borde ha någon form av impulskontroll. Det handlar om allt från verbala hot, till fysiskt våld till japp, att hota om att hänga ut läraren på sociala medier. Ofta är anledningen för hoten att lärare in fråga satt för dåligt betyg på förälderns barn. Lägg därtill att varannan lärare har utsatts för fysiskt våld av elever och sju av tio har upplevt situationer där elever betett sig aggressivt eller allmänt hotfullt. Och det här sker över hela landet, i alla sociala klasser och områden. Så börja nu inte gasta om “särskilt utsatta områden”, det här sker lika ofta på Östermalm som i Bergsjön.

Så även om vuxna och lärare ska föregå med gott exempel så måste det någonstans få finnas en gräns på vad för skit en ska behöva ta på sin arbetsplats. Det måste också få finnas en gräns på hur jävla dumt föräldrar får bete sig. Och den gränsen har för längesen passerats för alldeles för många.