Spädbarn

presenteras av

Barns anknytning: Då är den trygg

Anknytningsteorin – så fungerar anknytning hos barn

Av: 

Malin Wigen

Anknytning hos barn: Redan som spädbarn knyter ditt barn sig an till dig.
Anknytning hos barn: Redan som spädbarn knyter ditt barn sig an till dig.

FAMILY

Redan som spädbarn knyter ditt barn an sig till dig. En trygg anknytning är grunden för att barnet ska kunna utvecklas. Hur skapas denna anknytning och vad ska man tänka på som förälder? Barnpsykologen Malin Bergström reder ut.

Vad är anknytningsteorin?

Teorin började utvecklas i mitten av 1900-talet av psykiatern John Bowlby. Den utgår från att det finns ett basalt behov hos barn, som är lika fundamental som att suga och att sova, som handlar om att etablera relationer av all särskild kvalitet till människor som tar hand om barnet.

Till en början var teorin kontroversiell, då den inte passade in på hur man såg på barn på den tiden. Men den fick ett uppsving efter att psykologen Mary Ainsworth kom på ett sätt att identifiera anknytningsmönster och att anknytning är universellt hos alla barn.

– Det är senare forskning som visar att anknytningen påverkar oss socialt upp i vuxen ålder. John Bowlby har sagt att det är det här som våra liv snurrar omkring från vaggan till graven. Jag brukar tänka att all vår tekniska utveckling, som att vi använder sociala medier, utgår från att vara anknutna till andra människor, säger barnspsykologen och forskaren Malin Bergström.

Vad menas med anknytning?

Barnets medfödda förmåga att knyta an till den som tar hand om dem är som en överlevnadsinstinkt.

– Grunden till att barn bildar den här typen av relationer är att de föds skyddslösa, att de är absolut utlämnade och är beroende av vuxna. De behöver någon som tar hand om dem med inlevelse och kärlek och som är uppmärksam på barnets känslor. Vi vuxna ska stå för trygghet, tröst och beskydd – det är det som barnen behöver från anknytningspersoner.

– När du hjälper barnet att känna sig trygg kommer barnet i sin tur känna trygghet i att utforska världen och sig själv. På så vis utvecklas även deras hjärna – den utvecklas av barnets erfarenheter de allra första åren.

Anknytningsteorin har fått stor betydelse.

– Det finns få föräldrar som inte funderar på det här sakerna när barnen är små. I dag bygger all sjukvård på att föräldrar ska kunna finnas där hos sina barn, till skillnad från förr. Teorin ligger till grund för att vi är med och skolar in barnen på förskolan.

Det kan dock finnas en överdriven tilltro på teorin, enligt Malin Bergström

– Det har det har varit perioder där teorin stått högt i kurs och där allt har kunnat härledas till dålig anknytning. Som att anknytningen skadas om man är ifrån sitt barn en stund efter förlossningen. Men det stämmer inte.

– Anknytningen beror inte på enstaka korta stunder, relationerna barnen skapar utvecklas de första fyra åren. Så att separera från sitt barn vid förlossningen påvekar inte anknytningen.

Vi människor, barn som vuxna, kan ha tre-fem relationer av den här speciella karaktären. Det vill säga personer vi knyter an till. Om det är fler vuxna som tar hand om barnet utvecklas relationerna parallellt. Anknytningen uppstår inte bara mellan mamma och barn.

– Om du som vuxen vill se dina anknytningsrelationer så är det bara att kolla telefonlistan. Vem är det jag hör av mig till om jag känner mig rädd, sjuk eller trött? Då är det människor du har anknytning till som du vänder dig till för stöd.

Vad är bra anknytning, hur märker man att den är det?

Inom psykologi kallas det för trygg anknytning.

– En trygg anknytning innebär att jag kan förutse eller läsa av mitt barn för att komma på vad barnet behöver för att komma till ro, och att barnet tar emot min tröst och känner sig lugn när jag närmar mig det.

– Det sitter inte som ett smäck dag ett utan det handlar om att lära känna varandra. Så att barnet kan lära sig att förutse att ”nu jag bli trygg” och att du som förälder fått prova dig fram för att lära dig hur du ska göra.

Under sitt första halvår visar barnet inte ett anknytningsbeteende eller vilka barnet känner sig trygga med. Det är först under andra halvåret som barnet börjar visa det.

– Under det första halvåret är det föräldern som behöver ha ett omsorgssystem som innebär att du behöver få ont i magen om du är borta för länge från ditt barn, eller känna dig skakig om det skriker.

När man är två föräldrar krävs det att båda tar hand om barnet, var för sig, som när det är ledsen eller hungrig.

– Jag träffar föräldrar där mamman kan få ett försprång och  pappan känner sig utanför. I barnets perspektiv kan det vara bra att man det första året utvecklar en relation till barnet. Det är framför allt när barnet är små som vi föräldrar får ett påslag av att vi vill ta hand om barnet, som då knyter an till oss. Det är då man har motivation och drivkraft att ta hand om barnet och läsa av det.

Som förälder ska du bara inte vara en trygghet för ditt barn. Din uppgift är också att hjälpa barnet att bli tryggt med andra människor.

– Mitt barns relation till den andra föräldern beror på vad jag har för inställning till deras relation. Om jag uppmuntrar den relationen kommer barnet att bli trygg med den andra föräldern också. Redan vid fyra månaders ålder så märker barnet av din inställning, och anpassar sig efter det.

Malin Bergström, barnpsykolog och forskare

När är anknytningen otrygg, finns det tecken man ska ha koll på?

De flesta barn får en trygg anknytning till sina föräldrar. Men under särskilda levnadsförhållanden kan de utveckla en otrygg anknytning.

– I Sverige så uppfostrar vi generellt barn att bli ganska självständiga. De lär sig ganska snabbt att börja på förskolan och klara sig utan familjen. Sedan finns det barn som växer upp i oförutsägbara relationer där de inte utvecklar ett sätt att kommunicera att ”nu behöver jag bli lugnad och komma till ro”. Det kan ha att göra med att de blir bemötta på olika sätt i olika lägen eller att de blir skrämda av sina föräldrar samtidigt som de söker trygghet hos dem. Kanske för att föräldrarna bråkar med varandra eller det är våldsamt hemma. Eller att föräldern är psykiskt sjuk och inte riktigt orkar vara känslomässigt närvarande för barnet.

– Om det pågår över en längre tid så finns det en risk att barnet inte får träna på att visa att de behöver att bli omhändertagna och att det kommer någon som gör att allt blir bra. Situationen blir oförutsägbar, vilket blir belastande för barnet.

När barnet inte hittar sätt att visa att de behöver stöd, blir det en så kallad desorganiserad anknytning. Vilket innebär en risk för psykisk ohälsa senare i livet och att man inte hittar rätt social.

– Om barnet inte söker stöd hos den vuxna och försöker lugna sig själv lite för länge eller inte vill bli omhändertagen kan det vara tecken på otrygg anknytning. Men det behöver inte alltid vara så, det kan även ha att göra med ens personlighet.

Märker du att ditt barn uppvisar ett distanstagande beteende kan du som förälder fundera på om ni har haft det svårt i familjen under barnets första tid. Till exempel bråk, sjukdom, psykisk ohälsa eller om din energi har gått till annat än barnet.

– Då kan man tänka på hur det kan påverka barnet och prata med BVC. Sök även hjälp hos BVC om du snarare känner att du inte förstår ditt barn och vad det behöver. Inte för att det är livsfarligt, men det är inte bra för någon att må så.

– Samma sak gäller om du känner dig ångestfylld, då måste du ta det på allvar. Det går att få hjälp med psykisk ohälsa i dag och den ska man ta om man har små barn då det är en känslig period i deras liv. Samma sak om man lever i en våldsam relation, det påverkar också barnen redan som spädbarn.

Hur reparerar man otrygg anknytning?

Det går att reparera om barnet utvecklat en otrygg anknytning.

– Det man kan jobba med är sitt eget sätt att leva sig in i och bemöta barnet, för den viktigaste faktorn för att få bra anknytning är din lyhördhet till barnet som förälder. Lyhördhet handlar inte bara om att jag tar hand om barnet, det handlar också om att jag har en känslomässig inlevelse om hur saker och ting är för barnet. Att jag nyfiken på vad barnet tänker, känner och vill trots att det inte kan prata.

– Sök stöd och prata med BVC. Det är inte så att vi fördömer föräldern. Vi har skapat BVC för att hjälpa föräldrar med dessa frågor. Man kan också prata med de man känner sig trygg med, som sina släktingar eller vänner.

Myter om anknytning

Malin Bergström om fyra myter:

  • Att barnet bara knyter an till en person, till mamman, men det stämmer inte.
  • Att det ska finnas könsbundenhet kring anknytning, det stämmer inte heller. Det handlar om hur man tar hand om barnet, själva kvaliteten i omsorgen är viktig.
  • Att fungerande amning ger bra anknytning. Barnen knyter ju an till sina pappor också, som inte ammar.
  • Att barn borde vara hemma med sina föräldrar de första tre åren . I normala anknytningsrelationer så tränar man så småningom på att vara ifrån varandra för att sedan vara tillsammans igen. En trygg anknytning handlar inte om att vi är tillsammans jämt.
Publisert:

LÄS VIDARE

Experter: Felen du gör med ditt känsliga barn

Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Krönikor, läsarhistorier och experternas tips relaterade till föräldraskap och barn.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Spädbarn | Family

Spädbarn

Föräldraskap

MER OM FAMILY

Experter: Felen du gör med ditt känsliga barn

Då kan barnets trots bli ett farligt beteende

4 typer av ångest hos barn – så stöttar du

Amma varandras barn – det ska du tänka på

Föräldratypen som kan öka risken för psykisk ohälsa

Så är det att växa upp med en psykopat till förälder

Ny studie: Så skadligt är syskonmobbning

Så hanterar du ditt känsliga barns utbrott

Så hanterar du ditt barns ilska

Barnspykologen: Så pratar du med ditt barn om krig

Leah och Jonatan förlorade sin son – nu hjälper de andra i sorg

Experterna: Då kan ditt barn vara ensam hemma

Så stöttar du barn med adhd, add eller autism

Så ska du göra när ditt barn ber dig dra åt h-e

Så vet du att ditt barn har selektiv ätstörning

Nyfödda Leo lider av dödlig hudsjukdom: ”Ett sista desperat rop på hjälp”

Larmet: ”Sexrum” i populära barnspelet

Så löser ni julen bäst för skilsmässobarnen

Experterna: Så hanterar du släktingen som dricker för mycket

Experten: Ta inte pengar från barnets sparkonto

Syskonen fick pacemaker direkt efter förlossningen – föddes med samma hjärtfel

CAMPIONI: Vi vuxna måste våga ställa krav på andra personers barn

13 faktorer: Så skiljer ni er bäst för barnen

Barnen föddes med livshotande sjukdomen