Nej, M och L, felet är inte förorten och ADHD

Debattör: L:s förslag likt 30-talets förtryck av mormor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förslaget från Liberalerna om att språktesta tvååringar i utsatta områden väcker obehagliga minnen hos mig. Min mormor var tornedaling och hon och hennes syster placerades 1936 på en så kallad ”arbetsstuga” som barn. De förbjöds att tala sitt modersmål från en dag till en annan. Mormors lillasyster blev schizofren och mormor kroniskt deprimerad, skriver debattören. Bilden är  odaterad från Berlin och visar en rasforskare skallmäta en kvinna. Skallmätningar var också en del av det svenska rasbiologiska institutets verksamhet kring samer och tonedalingar.
Förslaget från Liberalerna om att språktesta tvååringar i utsatta områden väcker obehagliga minnen hos mig. Min mormor var tornedaling och hon och hennes syster placerades 1936 på en så kallad ”arbetsstuga” som barn. De förbjöds att tala sitt modersmål från en dag till en annan. Mormors lillasyster blev schizofren och mormor kroniskt deprimerad, skriver debattören. Bilden är odaterad från Berlin och visar en rasforskare skallmäta en kvinna. Skallmätningar var också en del av det svenska rasbiologiska institutets verksamhet kring samer och tonedalingar.

DEBATT. ADHD-testa alla förortsungar för att stoppa gängkriminaliteten!

Inför obligatoriska ordningskontrakt i skolan som ska undertecknas av barn och föräldrar!

Språktesta tvååringar och orosanmäl de som inte kan tala svenska och inte genast sätts i svensktalande förskola!

Den senaste veckan har vi översköljs av förslag som ger mig rysningar, och som får mig att undra vilken tidsålder vi egentligen befinner oss i. Har vi lämnat det upplysta nya millenniet bakom oss och trätt in i en mörkare historisk period?

Jag tänker på hur snabbt det kan gå att ta ifrån en människa hela hennes värde. Och jag kan inte låta bli att minnas att de första som mördades av den nazistiska regimen var de funktionsnedsatta barnen.

Moderaterna lyckas stigmatisera två grupper samtidigt med sitt förslag om screening för ADHD i utsatta områden för att minska rekryteringen till gängkriminalitet.

Förslaget pekar ut både alla barn med ADHD och alla barn från fattiga miljonprogramsområden som potentiella gängbrottslingar. Som om funktionsnedsättningen ADHD eller att växa upp i förorten automatiskt skulle leda till kriminalitet.

Orsakssambanden ser i verkligheten helt annorlunda ut.

All forskning visar att relativ fattigdom, skolmisslyckande och social utsatthet utgör de största riskfaktorerna för kriminalitet i västvärlden.

ADHD utgör också en riskfaktor men troligen främst på grund av skolan sällan möter funktionsnedsatta elevers behov, vilket leder till skolmisslyckande.

Att enbart diagnosticera ADHD räcker alltså inte långt för att råda bot på problemet, eftersom problemet uppstår när skolan inte förmår möta funktionsnedsatta elevers behov.

I sammanhanget kan det vara intressant att nämna att Moderaterna först och främst vill genomföra detta förslag i Stockholm, där de själva styr och samtidigt har planerat att slå igen ett antal barnpsykiatriska mottagningar, bland annat i miljonprogramsområdena, trots att det finns ett miljardöverskott i vårdbudgeten.

Jag har tre barn som fötts och vuxit upp i miljonprogrammet Tensta. Två av dem har ADHD och de har båda utsatts för allvarlig och långvarig diskriminering i den svenska skolan. Det skrämmer mig därför mycket när svenska riksdagspartier väljer att presentera förslag som är uppenbart diskriminerande både mot förortsungar och mot barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD.

Dessa riksdagspartier väljer att göra funktionsnedsatta barn och barn från utsatta områden till måltavla, i stället för att ta tag i de verkliga problemen.

Det är skrämmande att stora, väletablerade svenska partier går till attack mot samhällets svagaste, i stället för ägna sig åt att försöka lösa de allvarliga politiska problem som finns i vårt samhälle och som har varit väl kända under lång tid nu.

Skolinspektionen och Skolverket har under många år gång på gång beskrivit allvarliga brister i skolans stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Till och med FN har under flera år kritiserat Sverige för att den svenska skolan diskriminerar funktionsnedsatta barn!

Samtidigt som denna omfattande diskriminering mot funktionsnedsatta barn pågår i vårt land ökar antalet diagnoser lavinartat. Drygt sex procent av alla barn och ungdomar i Stockholms län har fått en ADHD-diagnos, autismdiagnos eller båda mellan 2015–2020. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med 2013–2018.

Diskriminering mot barn med NPF är således inget litet problem längre. Det är ett stort och växande samhällsproblem som kommer att få förödande konsekvenser i form av en snabbt växande grupp utslagna unga människor som riskerar att hamna i social misär, missbruk och kriminalitet.

En ny svensk helbefolkningsstudie från Karolinska Institutet visar att bara drygt hälften av eleverna med autism uppnår grundläggande krav i nian, i jämförelse med 87 procent av de övriga eleverna.

Ingenting fungerar som det ska i Sverige för barn med särskilda behov och problemen har funnits så länge att man kan börja tala om en förlorad generation. Av de unga mellan 20-24 som varken arbetar eller studerar har nästan en tredjedel någon form av funktionsnedsättning, enligt Institutet för marknads- och utbildningspolitik.

Att som Liberalerna föreslår språktesta tvååringar i utsatta områden och, med hot om orosanmälan till socialtjänsten, tvinga alla dessa tvååringar att omedelbart börja på förskola om de inte talar svenska, faller på sin egen orimlighet.

Få tvååringar har nämligen ett flytande tal överhuvudtaget. Det är känt sedan länge att tvåspråkiga barn ofta utvecklar tal senare än andra barn, och barn med NPF kan också ha försenad språkutveckling.

Man utreder sällan NPF före fyra års ålder i Sverige, och många får inte sin diagnos förrän i tonåren, så det skulle vara omöjligt att veta om en tvååring inte kan tala svenska på grund av en funktionsnedsättning eller inte.

Det här förslaget från Liberalerna väcker obehagliga minnen hos mig. Min mormor var tornedaling och hon och hennes syster placerades 1936 på en så kallad ”arbetsstuga” som barn. Tanken med dessa ”arbetsstugor” var att det skulle bli svenskar av de barn som hade en minoritetstillhörighet. Mormor var åtta år och hennes syster sju.

De förbjöds att tala sitt modersmål från en dag till en annan. Fick inte tala meänkieli med varandra, eller med någon. Mormor och hennes syster var tysta ett par år, innan de lärde sig tala svenska. Mormors lillasyster blev schizofren och mormor kroniskt deprimerad.

Konsekvenserna av dessa institutionaliserade rasistiska övergrepp har förstört mycket även för min mamma, mig och mina barn. Och det tog ifrån oss vår släkt och vår historia.

Och när det gäller Liberalernas förslag om ordningskontrakt är det ett knytnävsslag rakt i magen på alla barn med NPF. De regler som föreslås ställer nämligen hårda krav just på de punkter som barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt att klara av:

  • Självorganisering, planering och problemlösning
  • Tidsuppfattning
  • Impulskontroll och självbehärskning
  • Koncentrationsförmåga

Inte heller Liberalernas förslag följs upp av ett trovärdigt åtgärdsprogram för hur skolan ska kunna hjälpa barn med funktionsnedsättningar att leva upp till dessa ordningskrav.

Om våra riksdagspartier verkligen ville minska risken för skolmisslyckanden, risken för social utslagning och nyrekrytering till de kriminella gängen, så borde man föreslå krafttag mot diskrimineringen av barn med NPF i skolan och göra en storsatsning på kompetenshöjning och stödinsatser för alla behövande barn i den svenska skolan.

Jag tror på en politik som är förankrad i forskning och erfarenhet, inte i populistiska, funkofobiska och rasistiska utspel som för oss tillbaka till en tid vi inte vill behöva återuppleva.


Johanna Langhorst, journalist, författare, lärare och förälder till två barn med ADHD och autism, aktiv i föräldranätverket Rätten till utbildning


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE