Stoppa sanktionerna mot Syrien, Ann Linde
Debattörerna: Det räcker att ett EU-land säger nej
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-05-15
DEBATT. Syriens folk har drabbats hårt av krig och terror, men också av sanktioner. Den 15 maj skulle utrikesminister Ann Linde kunna häva EU-sanktionerna och hjälpa Syrien i kampen mot Covid-19.
Syrien och dess folk har i snart ett decennium drabbats av krig och terrorism. Det känner alla till. Mindre känt är att USA och EU sedan 2011 belagt Syrien med hårda ekonomiska sanktioner.
Det kan låta som ett fredligt och betydligt mildare påtryckningsmedel mot ett land än dödliga militära insatser. Men faktum är att sanktioner är en form av krigföring som kan få fasansfulla effekter för civilbefolkningen.
Sanktionerna mot Irak åren 1990–2003 är ett tydligt exempel på detta. Det sades då att sanktionerna inte riktade sig mot folket utan mot Iraks diktatoriska styre.
Ändå dog hundratusentals barn av medicinbrist och andra följder av sanktionerna.
Denis Halliday, chef för FN:s humanitära program i Irak, avgick från sin post i protest mot det han kallade ”ett folkmord”.
Sanktionerna mot Syrien slår också hårt mot befolkningen.
När vi efter nio års krig talar med syrier är det två saker som framhålls. Det ena är att Syrien blivit säkrare. I merparten av landet har terroristgrupper som IS och al-Qaida besegrats, och invånarna lever under fredliga förhållanden.
Det andra är att levnadsvillkoren blir allt sämre. En förklaring är det fruktansvärda kriget och all förstörelse det fört med sig. En annan är sanktionerna.
Vi hör syrier berätta att de i vintras hade ytterkläder på sig inomhus därför att det saknades eldningsolja. Vi får höra om stigande priser på mat och andra livsnödvändigheter. Vi lyssnar till vittnesmål om sjukhus som lider brist på mediciner och fungerande vårdutrustning.
USA och EU har förbjudit Syrien att importera olja, vilket slår hårt mot hela samhället. Men också mediciner, utrustning och reservdelar som inte står på någon sanktionslista är svåra att importera. Hoten om bestraffning av företag och banker som bryter mot sanktionerna gör att få vågar handla med Syrien. Varför trasiga respiratorer varken kan lagas eller ersättas.
Situationen var allvarlig redan innan coronapandemin. Med tanke på hur tufft det varit för svensk sjukvård inser man att det krigshärjade Syrien nu står inför en enorm utmaning.
Den 15 maj ska EU:s utrikesministrar diskutera läget i Mellanöstern och Syrien. På mötet har Sveriges utrikesminister Ann Linde en unik möjlighet.
Hon skulle då kunna bidra till att förbättra levnadsförhållandena för miljontals syrier och rädda liv genom att slå fast att Sverige inte tänker gå med på att förlänga sanktionerna efter 1 juni.
Sanktionsbeslut inom EU måste tas enhälligt. Det räcker att ett land säger nej till en förlängning, för att sanktionerna ska hävas.
Att häva sanktionerna ligger linje med FN:s generalsekreterare António Guterres budskap när han den 25 mars presenterade den globala humanitära planen mot covid-19. ”Solidaritet i stället för utestängning”, sade han och framhöll nödvändigheten av att häva de sanktioner som försämrar länders vårdmöjligheter.
När Ann Linde lade fram Utrikesdeklarationen 2020 var hon inne på samma spår som Guterres: ”Min övertygelse är att vi behöver möta en orolig omvärld med mer samarbete och solidaritet.”
Det är dags att leva upp till de orden. USA:s sanktionspolitik kan Sverige inte göra något åt. Men den 15 maj skulle du, Ann Linde, kunna visa solidaritet med Syriens plågade folk genom att säga nej till sanktionerna och låta landet handla med EU igen.
Fadia Restom, exilsyrier sedan 30 år
Patrik Paulov, författare till Syriens tystade röster (Karneval förlag 2019)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.