Nej, valfrihet är en grundsten i god vård

Replik från Moderaterna i Stockholm om kapitalet och sjukvården till Sten Axelsson Fisk

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-01-20 | Publicerad 2020-01-15

Att sjukvårdens utmaningar löses främst genom högre skatter och mer pengar finns det inte mycket historik som talar för, skriver Tobias Nässén, Vård- och valfrihetsregionråd, Region Stockholm (M).

DEBATT. I sin debattartikel den 11 januari målar Sten Axelsson Fisk upp en sannerligen mörk bild av privata utförare i vården. Konkurrensutsättning beskrivs som angrepp på det offentliga, och vårdbolags lönsamhet uppmålas ske endast på bekostnad av patienters hälsa.

I sin syn på svensk sjukvård visar debattören dock föga intresse för de faktiska resultaten i vården, och en sjukvård utan privata utförare framstår för debattören som långt viktigare än patienters välbefinnande.

Att man som socialist argumenterar att utmaningar löses genom höjda skatter och ökade anslag är knappast förvånande. Inte heller är det förvånande att man som socialist ser privata utförare av offentliga tjänster som sin fiende.

Den argumentation som förs emot deras roll i sjukvården misslyckas dock helt med att ta hänsyn till både historik och vårdens verklighet.

Att sjukvårdens utmaningar löses främst genom högre skatter och mer pengar finns det inte mycket historik som talar för.

Sedan 2011, samma år som framtidens hälso- och sjukvård (FHS) beslutades om i dåvarande landstingsfullmäktige och vårdvalsreformen verkligen tog fart i Stockholm, har exempelvis Sveriges samlade sjukvårdsutgifter ökat med knappt 30 procent, från 390 miljarder 2011 till över 500 miljarder kronor i dag.

Samtidigt måste allt fler svenskar stå i kö för specialiserad vård – andelen patienter som får vård i tid har i hela landet minskat avsevärt, från 88 procent 2011 till 80 procent 2018.

Att, som Sten Axelsson Fisk efterfrågar, höja skatten är alltså inte alls någon garant för en mer jämlik vård eller bättre resultat. Svaret ligger snarare i just det som debattören vänder sig som mest emot: valfrihet för patienter och konkurrens mellan utförare.

Detta har vi i Stockholm gjort genom vårdvalen, där vi möjliggjort för hundratals nya aktörer att ge Stockholmarna vård. Personaldrivna, ideella, aktiebolag men också egen regi – alla som uppfyller våra kvalitetskrav är välkomna att vara med och bidra.

Detta har resulterat i kortare köer, mer valfrihet och ett större vårdutbud som följd. Exempelvis har andelen patienter i Stockholm som får vård inom vårdgarantins ramar ökat från 86 % till 93 %, och antalet vårdcentraler har ökat med knappt 35. Detta under samma tid som köerna ökat markant på nationell nivå.

Hade vården varit mer jämlik om köerna varit längre, vårdcentralerna färre och valfriheten frånvarande? För mig är svaret självklart nej, men debattören ger intrycket att det hade varit en mer jämlik vård än idag. I Sten Axelsson Fisks sjukvård verkar det viktigaste dock vara att utföraren inte är privat, inte att patienter ska ha en god tillgång till en sjukvård av hög kvalitet.


Tobias Nässén, Vård- och valfrihetsregionråd, Region Stockholm (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.