Nog nu – vi måste äta mindre kött

Debattörerna: Världsnaturfondens rapport avslöjar regeringens miljöhaveri

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-12-26

Trots den starka vegovågen räcker inte konsumentmakten för att väsentligt pressa ner köttkonsumtionen. Därför behövs politik, skriver Jonas Paulsson och Birger Schlaug.

DEBATT. Enligt Världsnaturfondens globala miljöredogörelse Living Planet 2016 har det svenska ekologiska fotavtrycket per capita ökat kraftigt. Skulle alla leva som vi i Sverige skulle det i dag krävas 4,2 jordklot, vilket är en ökning med ett halvt jordklot på bara två år.

Därmed placerar sig Sverige högst upp på den globala miljövärstinglistan tillsammans med länder som USA, Kuwait och Australien. Vi lever således på ett allt mer ohållbart sätt, trots årtiondes tal om att vi ”ligger i fronten” när det gäller miljö- och klimatfrågor.

För att komma till rätta med detta vill Världsnaturfonden bland annat se en halvering av den svenska köttkonsumtionen. Sveriges höga köttkonsumtion bidrar nämligen kraftigt till det ekologiska fotavtrycket.

Trots detta signalerar miljöminister Karolina Skog (MP) något som närmast kan liknas vid ovilja att arbeta för halverad köttkonsumtion. Miljöministern väljer i stället att smita undan sitt ansvar genom att, i en intervju med Sveriges Radio, peka på matsvinnet: ”Det gör ingen glad att vi slänger fin mat som har haft en miljöpåverkan, där kan vi börja arbeta tycker jag”.

Visst måste matsvinnet minska – det finns länder som tagit frågan på allvar – men det räcker inte på långa vägar för att uppnå de klimatmål som regeringen själv står bakom.

I FN-rapporten Livestock’s Long Shadow framgår att köttindustrin är en såväl global som lokal huvudorsak till markförstörelse, skogsskövling, vattenförorening, vattenbrist och förlorad biologisk mångfald. I rapporten fastslås att djurhållningen är en av de två eller tre störst bidragande faktorerna till alla våra mest allvarliga miljöproblem, på varje skala från den lokala till den globala.

Efter över halva regeringsperioden har regeringen ännu inte satsat en krona på åtgärder för att minska köttkonsumtion trots att opinionsförutsättningarna nu äntligen är på plats.

En ny Sifo-undersökning visar att varannan svensk äter vegetariskt en eller flera gånger i veckan och var fjärde svensk planerar att i ännu högre utsträckning välja vegetariskt framför kött nästa år. Den nya vegotrenden avspeglar sig också tydligt i försäljningen av vegetariska produkter. Exempelvis rapporterar Axfood en ökad vegoförsäljning med 41 procent under första halvåret 2016.

Trots den starka vegovågen räcker inte konsumentmakten för att väsentligt pressa ner köttkonsumtionen. Förbrukningen av kött har därför planat ut på omkring 87 kilo per person och år. Därför behövs politik.

I Naturvårdsverket rapport ”Köttkonsumtionens klimatpåverkan” lyfts en halverad köttkonsumtion år till 2025 som en lockande framtidsvision. För att nå dit behövs, enligt rapporten, flera olika styrmedel och politiska åtgärder som drar åt samma håll.

Det är hög tid för regeringen att införa ett miljömål om halverad köttkonsumtion till år 2025. Här är tre förslag på politiska styrmedel för att uppnå det:

Stimulera en vegetarisk norm i skolköken där växtbaserade huvudrätter serveras som standard. 

Generalisera koldioxidskatten till att även innefatta animalier, som Naturvårdsverket föreslår i rapporten Hållbara konsumtionsmönster. 

Sänk momsen på miljösmarta vegetabilier. 

Världsnaturfondens nya rapport är en allvarlig varningsklocka. Regeringen måste skärpa sig och visa ledarskap i livsmedelspolitiken och införa styrmedel som premierar miljövänlig mat. Det ska löna sig för konsumenten att välja rätt maträtt. 


Jonas Paulsson
Birger Schlaug


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.