Inför psykisk hälsa på schemat, skolministern
16 expertorganisationer: Varannan 15-åring lider av psykiska besvär
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-27
DEBATT. Ungas psykiska ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Samtidigt som Världshälsoorganisationen (WHO) lyfter undervisning i psykisk hälsa som sin främsta rekommendation, visar granskningar från Skolinspektionen att svenska läroplanen brister på flera punkter.
En rapport av psykologen Siri Helle visar att Sverige halkar efter andra jämförbara länder genom att inte ha psykisk hälsa på schemat. Skolministern måste agera och tillsätta en utredning.
Varannan svensk 15-åring lider av återkommande psykiska besvär. Psykisk ohälsa ökar risken för både inlärningssvårigheter, osunda levnadsvanor och socialt utanförskap. Varannan person som är involverad i organiserad brottslighet har haft kontakt med psykiatrin.
Självmord är fortsatt den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år.
Varje år kostar psykisk ohälsa samhället 170 miljarder kronor och det står för hälften av alla sjukskrivningar. Många insatser behövs, från att stärka skolan och elevhälsan till att korta vårdköerna.
I WHO:s rekommendationer över samhällsinsatser för ungas psykiska hälsa betonas en åtgärd framför alla andra: ge unga undervisning i psykisk hälsa.
Eleverna har larmat i åratal – de är trötta på att försöka lära sig detta från nätet. Dessutom finns ett starkt folkligt stöd där åtta av tio svenskar vill se skolundervisning i psykisk hälsa.
Forskning visar att elever som får lära sig om psykisk hälsa mår bättre och har lättare att klara skolan.
Det handlar inte om gruppterapi, utan grundläggande kunskaper likt den undervisning som redan ges om fysisk och sexuell hälsa. Faktakunskaper för att skapa hälsofrämjande vanor, förebygga ohälsa och bryta stigma.
I rapporten ”Psykisk hälsa på schemat” som släpps i dag syns att Sverige ligger efter jämförbara länder. I Finland, Danmark och Norge är undervisning i psykisk hälsa redan obligatoriskt i grundskolan. Detsamma gäller England, Irland, Australien och Nya Zeeland.
Rapporten visar också att Skolinspektionen i upprepade granskningar har riktat skarp kritik mot skolornas bristande hälsoundervisning. Även i de ämnen där psykisk hälsa nämns i läroplanen (biologi samt idrott och hälsa) blir det alltför ofta ett ensidigt fokus på just fysisk hälsa.
I Sverige finns flera skolor som tagit egna initiativ i frågan. Lokala eldsjälar arrangerar temadagar och tar fram eget undervisningsmaterial.
Men förutsättningarna är dåliga. Det behövs ett förtydligande av läroplanen, där psykisk hälsa inte bara nämns som en bisats utan lyfts som ett eget kunskapsområde.
Att ta in psykisk hälsa på schemat handlar inte om att skolan förväntas lösa alla samhällsproblem. Snarare att elevernas psykiska hälsa är en förutsättning för lärande och därigenom skolans kärnuppdrag.
I Tidöavtalet lyfts ungas psykiska hälsa som en prioriterad fråga. Det är dags att gå från ord till handling. Vi vänder oss härmed till skolministern i ett gemensamt upprop, där vi välkomnar alla som vill ansluta – på sociala medier, vid kaffeautomaten och i klassrummet. Vi vill se:
- Att alla elever får undervisning i psykisk hälsa. En undervisning som ger en god förståelse för vad psykisk hälsa är, centrala faktorer och begrepp kopplat till psykisk hälsa, färdigheter att hantera livets vanliga upp- och nedgångar och kunskap om hur man söker hjälp vid ohälsa.
- Att Skolverket får i uppdrag att utreda hur psykisk hälsa ska införlivas i läroplanen för grundskola och gymnasium – inte som en bisats utan som ett explicit kunskapsområde.
- Att skolorna får förutsättningar att införa undervisningen. Lärarnas arbetssituation är redan pressad och psykisk hälsa på schemat får inte lägga sten på börda. Utredningen måste säkerställa att rätt förutsättningar kommer på plats, inkludera en plan för fortbildning av lärare, stöd för skolledare och förtydliga elevhälsans roll i införandet.
Det var i mitten av 1800-talet som fysisk hälsa fick sin självklara plats på det svenska skolschemat. Hundra år senare var det den sexuella- och reproduktiva hälsans tur.
Nu är det hög tid för 2000-talets stora hälsoundervisningsreform: sätt psykisk hälsa på schemat.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Maja Frankel, generalsekreterare Friends
Annso Blixt, ordförande Föreningen Tilia
Karin Schulz, generalsekreterare Mind
Conny Allaskog, ordförande NSPH och Riksförbundet Hjärnkoll
Siri Helle, grundare Psykisk hälsa på schemat
Lena Svedjehed, ordförande Psykologer i förskola och skola
Mia Göransdotter Hammar, ordförande Riksföreningen för skolsköterskor
Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide zero
Pernilla Gudmundsson, ordförande Svenska skolläkarföreningen
Embla Persson, ordförande Sveriges elevkårer
Lilian Helgasson, ordförande Sveriges elevråd
Caroline Bergh, ordförande Sveriges skolkuratorers förening
Klas Bergling, ordförande Tim Bergling foundation
Eva Glückman, generalsekreterare Tjejzonen
Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.