Var fjärde lärare är utsatt för hot om våld
Debattören: Ny rapport visar verkligheten på våra högstadieskolor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-05-27
DEBATT. Filmer på Tiktok, kränkande kommentarer i sms, hot om att man ska bli anmäld och få sparken. Slagsmål där man måste ingripa med risk för att själv skadas och bänkar som flyger och far.
Drygt 1 000 lärare och ombud i Lärarförbundet berättar i en färsk Kantar Sifo-undersökning om sina upplevelser av hot och våld, och bilden som tonar fram är allvarlig.
Var fjärde högstadielärare har utsatts för hot om våld av elever de senaste två åren. Verbalt våld har drabbat så många som sex av tio. Fysiskt våld av elever har 15 procent utsatts för.
27 procent av högstadielärarna menar att hot och våld är ett ganska eller mycket stort problem på skolan där de jobbar – det är för många.
Även vårdnadshavare kan bli aggressiva. 14 procent av högstadielärarna berättar att de minst en gång under 2020 utsatts för en hotfull situation av vårdnadshavare. 19 procent har utsatts för verbalt våld.
Resultaten visar på en arbetsmiljö som knappast skulle accepteras på de flesta andra arbetsplatser. Varför ska toleransnivån vara en annan i skolan än i samhället i övrigt?
Även om majoriteten av lärarna inte drabbats är varje drabbad lärare en för mycket. Det leder till försämrad hälsa, ökad sjukfrånvaro och funderingar på att lämna yrket.
Regeringens nya handlingsplan för trygghet och studiero innehåller angelägna förslag, men saknar många konkreta åtgärder.
Det är dags att agera – dels för att förekomsten av hot och våld går ut över skolans kunskapsuppdrag, dels för att lärare och skolledare ska känna trygghet och vilja fortsätta sina uppdrag.
- Lärares och skolledares yrkesutövning måste omfattas av bestämmelserna om hot och våld mot tjänsteman. Hot och våld i samband med yrkesutövningen är inte bara ett angrepp på den enskilde individen, utan även på skolan som institution och i förlängningen på vårt demokratiska samhälle.
- Öka stödet till rektorer. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att säkerställa att tillräcklig kunskap om ansvar och rutiner i samband med hot- och våldssituationer ingår i rektorsutbildningen.
- Huvudmännen måste ta ett större, mer aktivt ansvar. Trygghet och studiero behöver kontinuerligt följas upp och problem med hot och våld kartläggas. Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för en god arbetsmiljö – både för att hantera incidenter och för det förebyggande arbetet.
- Förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. En skriftlig handlingsplan måste finnas på varje skola, riskbedömningar bör ske minst årligen och all personal måste erbjudas utbildning, handledning och stöd i arbetet mot hot och våld. Tillbud ska alltid anmälas och utredas, och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket.
- Fler vuxna i skolan. Det behövs fler lärare, skolvärdar, mentorer, elevassistenter och socialpedagoger. Speciallärarna och specialpedagogerna måste bli fler och elevhälsan behöver förstärkas. Detta verkar förebyggande och lärare ska heller aldrig behöva stå ensamma i svårhanterliga situationer.
Frågorna om hot och våld i skolan handlar om politiskt ansvar, om arbetsgivaransvar och om föräldraansvar. De allra flesta av Sveriges lärare går genom skoldagen utan att mötas av hot eller våld, det borde vara verkligheten för alla.
Som en gymnasielärare i undersökningen konstaterar: ”Det räcker med endast en hotfull elev eller förälder för att hela arbetssituationen ska bli ohållbar”.
Johanna Jaara Åstrand , förbundsordförande Lärarförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.