Debatt

Sveriges beredskap vid extremväder brister

Vattensamordnare och doktor i tillämpad geologi: Klimatjournalistiken måste nå pandemigranskningsnivå

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I Sverige planerar vi generellt inte för extremväder enligt de värsta scenarierna för havsnivåhöjningar och intensivare nederbörd. Men att inte planera till exempel för de senaste rönen om att havsnivåhöjningen förväntas gå snabbare och nederbörden bli intensivare än man tidigare trott gör att känslig infrastruktur riskerar att hamna på fel plats, skriver Magnus Westerstrand, vattensamordnare och doktor i tillämpad geologi.  Bakgrundsbilden är från Erftstadt i Tyskland och lördagen den 17 juli då Erftstadt drabbades av översvämning.
I Sverige planerar vi generellt inte för extremväder enligt de värsta scenarierna för havsnivåhöjningar och intensivare nederbörd. Men att inte planera till exempel för de senaste rönen om att havsnivåhöjningen förväntas gå snabbare och nederbörden bli intensivare än man tidigare trott gör att känslig infrastruktur riskerar att hamna på fel plats, skriver Magnus Westerstrand, vattensamordnare och doktor i tillämpad geologi. Bakgrundsbilden är från Erftstadt i Tyskland och lördagen den 17 juli då Erftstadt drabbades av översvämning.

DEBATT

DEL 6 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Extremväder i Nordamerika, Europa och Asien har avlöst varandra på norra halvklotet i sommar. För att minska kostnader och antal döda har det blivit tydligt att vi måste höja takten på klimatanpassningen i Sverige.

Värmeböljan i Nordamerika i sommar var väldigt extrem och temperaturrekordet för Kanada slogs med nära fem grader.

Hundratals beräknas ha dött. Och beräkningar som gjorts säger att klimatförändringarna gjort händelsen i Nordamerika minst 150 gånger troligare att inträffa.

Vi behöver inte heller gå långt bak för att hitta tragiska extremväder i Europa – extremväder som beräknas bli mer frekvent förekommande på grund av klimatförändringarna.

Värmeböljan i Europa 2003 beräknas ha resulterat i 70 000 extra döda det året. Det område som drabbades i Kanada har vidare liknande klimat som Sverige men här bygger vi generellt inte för den typen av extremhändelser.

En helt ny studie försöker beräkna antalet döda från extremvärme och värmeböljor som skapas av ytterligare utsläpp av koldioxid som på marginalen leder till temperaturhöjning över 2.4 grader (det vill säga man räknar då inte in döda från översvämningar, infektionssjukdomar och livsmedelsförsörjning till exempel).

Denna typ av beräkningar har så klart stora osäkerheter men beräkningarna visar att koldioxid motsvarande cirka 25 svenskars livstidsutsläpp (på dagens utsläppsnivå) utsläppta 2020 avslutar ett liv (givet ett scenario som ger 2,4 grader temperaturhöjning 2100). Siffran blir alltså än högre om vi inte sätter tuffare mål än de vi har i dag och uppnår dessa globalt.

Sverige är ett rikt land vilket gör att vi klarar klimatförändringarna bättre än fattiga länder och det pågår också ett aktivt klimatanpassningsarbete i flera svenska kommuner – men inte i alla.

Grunderna för ett lyckat arbete är satt med ansvariga myndigheter och arbeten som ser över lagstiftning. Generellt har vi goda förutsättningar för att lyckas vara ett föregångsland med möjlighet att sprida våra lösningar till andra. Men det finns fortfarande mycket att förbättra.

Framförallt handlar det om att på ett bättre sätt diskutera och erkänna de stora osäkerheter som finns kring hur mycket mer förekommande extremväder kan tänkas bli. Om vi inte strategiskt planerar för det kommer vi stå handfallna när sådana extrema situationer som vi nu ser omkring oss inträffar.

I Sverige planerar vi generellt inte för extremväder enligt de värsta scenarierna för havsnivåhöjningar och intensivare nederbörd. Men att inte planera till exempel för de senaste rönen om att havsnivåhöjningen förväntas gå snabbare och nederbörden bli intensivare än man tidigare trott gör att känslig infrastruktur riskerar att hamna på fel plats.

Detta gör att el, it och till exempel vattenförsörjning vid sådana händelser riskerar att slås ut eller i värsta fall spolas bort. Det kan också till exempel innebära att framkomlighet till sjukhus begränsas under alltför lång tid. Här gäller det att bättre bevaka nya forskningsrön och implementera dem i klimatanpassningen.

Mindre allvarligt men lika viktigt är att varken kommuner eller staten finansierar stora byggprojekt vid kusten där havsnivåhöjning kan antas ställa till problem. Projekt där skattebetalarna får betala för infrastruktur som riskerar att bli oanvändbar eller måsta skyddas genom till exempel dyra invallningsprojekt.

För att minska antalet döda skulle vi i Sverige också kunna anpassa känslig infrastruktur till värmeböljor bättre. Där handlar det inte minst om ålderdomshem som kunnat konstateras kan bli alldeles för varma men också om att anpassa våra städer med fler träd för skugga och mindre stora mörka asfalterade ytor som värmer upp städerna.

Ytterligare en sak som behöver förbättras är förändrad lagstiftning och eller finansiering som möjliggör förändring i redan bebyggda områden där privata ägare och kommuner tillsammans måste hitta lösningar på översvämningsproblematik. Det kan handla om nya rinnvägar för vatten som behöver skapas eller fördröjningsmagasin som behöver byggas för att klara översvämningssituationer. Det är viktigt att detta faktiskt kommer på plats och inte bara gång efter annan utreds.

Under pandemin fick vi uppleva en mycket granskande mediekår och allmänhet. Återkommande försök gjordes att ställa myndigheter och beslutsfattare till svars. Detta kan ställas mot den passivitet som allt för länge rått i klimatfrågan där man ofta mest verkar gå och vänta på nästa klimatrapport som släpps med många års mellanrum.

Precis som arbetet med att minska våra utsläpp behöver klimatanpassningsarbetet bli mer levande och uppdateras när ny forskning kommer fram. Jag tror att media behöver komma minst till pandemigranskningsnivå i klimatfrågan för att vi ska kunna närma oss klimatmålen, minska på dyra kostnader för klimatanpassning och spara liv.

Och för att knyta an till vad Klimatpsykologerna tidigare så klokt skrivit i denna debattserie om värdet av att arbeta tillsammans för ett bättre klimat och för klimatanpassning så skulle granskande medborgare säkerligen kunna öka beslutstaken från våra politiker.

Några exempel på frågor som media borde ställa makthavarna är:

  • Vilka extremväder och nivåer tänker kommunen anpassa sig till och varför?
  • Vem får i framtiden betala för byggen inom riskområden (som allt för nära havet till exempel)?
  • Klarar våra äldreboenden värmeböljor?

Snabba politiska beslut är viktiga, men de kommer inte om inte efterfrågan finns.

Hoppas på det bästa och förbered dig på det värsta. Dit har Sverige inte nått än men tillsammans kan vi minska både kostnader och dödstal för hela världen.


Magnus Westerstrand, teknologie doktor i tillämpad geologi och vattensamordnare, arbetar med kommunal klimatanpassning


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTIONEN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Översvämningar

Koldioxid

Klimatförändringar

Sverige

Infrastruktur

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap