Barnets bästa ska väga tyngre än i dag
Replik från Lena Hallengren om att stärka barns rätt i lagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-09-08 | Publicerad 2020-09-02
DEBATT. När FN antog barnkonventionen den 2 september 1990 var det efter en decennielång internationell process. Barns intressen blev nu erkända som mänskliga rättigheter. Sverige hade varit pådrivande och var ett av de första länderna att ratificera konventionen.
Att också göra barnkonventionen till svensk lag var den första propositionen jag la på riksdagens bord. Med ett lagförslag som fick majoritet trots att Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna röstade emot. Det var ett historiskt steg när lagen trädde ikraft den 1 januari 2020.
För att stärka barns rättigheter i Sverige krävs ytterligare förändringar av svensk lagstiftning. Regeringen har de senaste åren genomfört en rad lagändringar hämtade från den så kallade LVU-utredningen som presenterades 2015. Det handlar bland annat om stödboenden, rättssäkerhet på särskilda ungdomshem och om ökade möjligheter till omhändertagande av barn när barnet inte har hemvist i Sverige.
Därutöver har flera förordningsändringar beslutats och uppdrag lämnats till myndigheter med särskilt fokus på när föräldrar inte klarar av att hantera sitt föräldraansvar.
Att denna politiska inriktning har brett stöd är viktigt och möjliggör ny, långsiktigt hållbar lagstiftning. Det är därför enbart positivt med den breda uppslutning som nu finns i riksdagen om att vi behöver stärka barns rättigheter.
Under våren har det pågått ett parallellt arbete. Riksdagens socialutskott har presenterat förslag som förtydligar hur socialtjänsten ska arbeta med vårdplaner och agera vid ansökan om vårdnadsöverflyttning. Lagrådet menar att förslaget behöver omarbetas.
Regeringen delar uppfattningen att förändringarna behövs men ser också att förslagen behöver kompletteras med hur ofta vårdnadsöverflyttning ska övervägas och med bestämmelser om vilka lämplighetskrav som ska gälla för offentliga biträden i mål och ärenden enligt LVU.
Efter årsskiftet kommer sedan Socialdepartementets utredare att kunna presentera förslag om hur barnets bästa kan stärkas inför beslut om att eventuellt avbryta en placering (lex Lilla hjärtat). Det är avgörande att barnets bästa stärks i lagstiftningen, endast så kan vi åstadkomma verklig förändring och stärka barns rättigheter.
Utredaren kommer också presentera förslag som rör socialnämndens uppföljningsansvar och möjligheten för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare ska uppvisa resultat av drogtest.
I samtliga dessa förändringar är det viktigt att lagen blir robust och tydlig. Omständigheterna i ett enskilt fall kan vara aldrig så tragiska men vi som lagstiftare måste ta ansvar för att ny lagstiftning är hållbar och kan tillämpas likvärdigt och rättssäkert även när förutsättningarna är helt andra. Därför är det viktigt att beakta Lagrådets synpunkter och aldrig tumma på kvaliteten i arbetet.
Det finns i dag ett enigt socialutskott bakom inriktningen att barnets bästa ska väga tyngre än i dag. Låt oss ta tillvara det och skapa en långsiktigt hållbar lagstiftning som stärker barnens rätt.
Lena Hallengren, socialminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.