M saknar insikt om klimat och näringsliv

Replik från Erik Huss om corona och klimatpolitiken

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Problemet med moderaten Louise Meijers resonemang är att det inte på något sätt indikerar insikt om den brutala omställning vi behöver göra för att kunna fortsätta att leva på jorden. Inte heller visar hon hur vi ska rädda miljön, klimatet eller människoliv, skriver Erik Huss.
Foto: GETTY, ULLIS HUSS
Problemet med moderaten Louise Meijers resonemang är att det inte på något sätt indikerar insikt om den brutala omställning vi behöver göra för att kunna fortsätta att leva på jorden. Inte heller visar hon hur vi ska rädda miljön, klimatet eller människoliv, skriver Erik Huss.

REPLIK. Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson, Louise Meijer, skriver den 11 april att vi snabbt vill tillbaka till den normala: ett liv med fri rörlighet och full ekonomisk aktivitet är det önskvärda.

Ur ett psykologiskt och politiskt perspektiv är det förståeligt att Meijer tar till detta grepp, då vi strävar efter trygghet och normaltillstånd så fort en oro eller kris drabbar oss. Detta märker vi tydligt nu under pandemin som drabbat hela världen.

Problemet med hennes resonemang är att det inte på något sätt indikerar insikt om den brutala omställning vi behöver göra för att kunna fortsätta att leva på jorden. Inte heller visar hon hur vi ska rädda miljön, klimatet eller människoliv.

Under coronapandemin har det sedan utbrottet i Wuhan i november 2019 dött i genomsnitt 737 personer per dag. Under en dag med ”normal” ekonomisk aktivitet på jorden dör det enligt the Lancet i genomsnitt 25 000 personer på grund av luftföroreningar från fabriker, flyg och landbaserade transporter.

Det är alltså mångfalt fler som dör av vårt sätt att driva en tillväxbaserad ekonomi än vad som dör av viruset. Barn under 5 år och äldre över 70 är mest drabbade.

Nu när det mesta är satt på paus kan vi se en kraftig minskning av föroreningar främst från förbränning av fossila bränslen, vilket gör att naturen, som vi är extremt beroende av, återhämtar sig. Även växthusgaserna minskar snabbt.

Hittills ser de ut att minska med 5 procent under 2020. För att nå Parisavtalet behöver vi minska med 7 till 8 procent per år. Detta visar på vilka enorma utsläppsnivåer vi har vant oss vid – det vi kallar ”normalt”.

Om vi får en minskning av BNP på katastrofala 25 procent hamnar vi på samma ekonomiska nivå som kring år 2000. Vi har alltså vant oss vid snabb ekonomisk tillväxt inom ett finit system kallat planeten jorden.

Att rädda den globala tillväxtekonomin som system i rådande form är inte rimligt, varken ur mänsklig eller miljömässig aspekt.

Detta är övertydligt om vi ser på den ohälsosamma relationen mellan ekonomiska kriser och utsläpp av växthusgaser. Dessutom är vår överexploatering av naturresurser och djur (vilda och tama) orsaken till de flesta viruspandemier i modern tid.

Det vi behöver göra är att hitta nya lösningar i näringslivet och inom politiken, som verkar inom planetens gränser. Jag är idel öra.


Erik Huss, vd, Husstainability AB. Geograf med forskarbakgrund inom Earth system science


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Publicerad:

LÄS VIDARE