Våra pensioner måste höjas i nya budgeten
PRO: Det här krävs för att förbättra livsvillkoren för Sveriges pensionärer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-25
DEBATT. Om en månad lägger regeringen fram sin budget för 2022. Utrymmet för reformer är större än vanligt. Samtidigt är det parlamentariska läget sådant att det är väldigt osäkert om regeringen får igenom sin budget i riksdagen.
Vi i PRO har ett antal viktiga förslag som vi vill göra de politiska partierna uppmärksamma på såväl inför budgeten som det stundande valåret.
Det är förslag som skulle förbättra både ekonomin och levnadsvillkoren för landets pensionärer – en grupp som dragit ett tungt lass under pandemin.
Den viktigaste frågan är att inkomstpensionen måste höjas.
Pensionerna halkar efter lönerna och nyblivna pensionärer får idag mindre än hälften av den lön de tidigare haft i inkomstpension. Detta är betydligt lägre än vad som utlovades då pensionssystemet beslutades.
Faktum är att för stora grupper håller pensionssystemet på att utvecklas till ett grundpensionssystem där det för många lönar sig väldigt lite att ha arbetat. Detta gäller framför allt många kvinnor som knappt kan leva på sin pension.
Mer pengar måste tillföras pensionssystemet. PRO menar att det naturliga är att höja avgifterna till pensionssystemet från dagens 17,21 till 18,5 procent. Det kan, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar, ge höjda pensioner med 6,6 procent.
Ett sätt att finansiera detta är minska den allmänna löneavgiften och att istället öka pensionsavgiften. Det innebär minskade intäkter till staten men nu finns utrymme att göra en sådan förändring.
Det finns röster som vill ge pensionärerna mer i plånboken genom skattesänkningar i stället för genom höjda pensioner. Det är ingen lösning som PRO förordar.
Erfarenheten sedan 2007 då pensionärerna betalat mer skatt än löntagare avskräcker och principen om lika skatt på lön och pension måste gälla framöver. Att sänka skatterna när behoven inom välfärden är så stora är ingen bra lösning.
Äldreomsorgen är en sådan verksamhet. Pandemin har på ett smärtsamt och tydligt sätt visat bristerna inom äldreomsorgen.
Framför allt saknas det utbildad personal. Löner och arbetsvillkor gör att alltför få söker sig till äldreomsorgen och att många lämnar yrket eftersom framtidsutsikterna ter sig mörka.
Därför behövs det satsningar där tillsvidareanställningar och heltid är norm och där så kallade delade turer fasas ut. Äldreomsorgen behöver också långsiktiga resurstillskott då en allt större andel av den svenska befolkningen blir över 80 år.
Kommunerna har huvudansvaret för omsorgen men staten måste skjuta till mer pengar och säkerställa att insatser enligt Socialtjänstlagen ska ge goda levnadsförhållanden. Det behövs också en äldreomsorgslag som skapar en likvärdig omsorg oavsett var i landet man bor.
Tandvården är ett annat område som fordrar mer resurser. I dag avstår alltför många från nödvändig tandvård eftersom det kostar för mycket och tandvården har blivit en klassfråga.
Enligt PRO:s tandvårdsrapport från 2018 hade 150 000 pensionärer inte råd att gå till tandläkaren och sökte därför inte vård, trots att de behövde. Ett högkostnadsskydd inom tandvården av samma modell som det som finns inom sjukvården bör införas.
Vi i PRO kommer alltså att göra vårt bästa för att frågor om höjda pensioner, lika skatt på lön och pension, permanenta satsningar på äldreomsorgen och ett högkostnadsskydd inom tandvården ska stå högt upp på den politiska agendan under det kommande årets valrörelse.
Christina Tallberg, ordförande PRO
Jan Andersson, 1:e vice ordförande PRO
Lisbeth Staaf-Igelström, 2:e vice ordförande PRO
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.