SD behöver inte sitta i regering för att få makt
Debattören: I regeringskansliet får partiet ett stort, dolt inflytande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-04-19
DEBATT. Vid sin presskonferens nyligen sa Jimmie Åkesson att ”statsrådsposter har aldrig varit ett självändamål för oss. Det avgörande är politikens innehåll och inriktning.”
Dessutom berättade Sverigedemokraterna att de skapar en ”äntringsstyrka” som ska verka för SD:s intressen i regeringskansliet.
Bakgrunden till detta är sannolikt att Ulf Kristersson i början av mars sa att Sverigedemokraterna skulle kunna få utse politiska tjänstemän till regeringskansliet.
Det kan ses som en parallell till att Liberalerna genom Januariavtalet fick skapa ett samordningskansli med fem anställda på regeringskansliet. Den dåvarande liberala ledningen betonade att det därigenom fick en stor fördel för möjligheten till kontroll över uppföljningen av januariavtalet.
Sker detta för Sverigedemokraterna får de också ett antal statsavlönade tjänstemän och det går inte att underskatta ett brett inflytande.
Man måste vara medveten om att en svensk regering varje år fattar över 10 000 beslut som inte behöver gå till riksdagen och oftast inte får publicitet. Ett statsråd kan avgöra mindre frågor, ”departementsbeslut”. Regeringen tar gemensamt beslut av olika slag – de viktigaste är förordningar samt regleringsbreven som innehåller instruktioner till myndigheterna. Regeringen har också utnämningsmakten.
Detta gör att det parti som finns med i regeringskansliet får en löpande information som ger stor möjlighet till påverkan.
Med ett enkelt regeringsbeslut går det bland annat att skapa viss politisk kontroll över public service. Det är regeringen som beslutar vilka som ska sitta i Förvaltningsstyrelsen, som utser styrelserna i de tre public service-företagen.
Regleringsbreven till bland annat muséerna har större betydelse för kulturpolitiken än de formella riksdagsbesluten och det skulle öppna upp för Sverigedemokraterna, som – liksom den polska regimen – vill skapa en långt mer nationalistisk kulturpolitik.
Regeringen utser nästan alla domare. Det leder inte till offentlig uppmärksamhet och närvaron i regeringskansliet skulle öppna upp för SD.
Nyamko Sabuni har sagt att Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens om att skolan bör förstatligas. Visst är det rimligt med förstatligandet eftersom det skulle skapa större jämlikhet för skolorna över hela landet. Men det innebär också att rektorerna utses centralt, vilket kan öppna upp för inflytande genom regeringskansliet.
Om Sverigedemokraterna blir representerade med politiska tjänstemän i regeringskansliet kommer de att få en betydande dold politisk makt och med all sannolikhet kunna påverka vilka som utses till centrala uppdrag.
Så när Jimmie Åkesson sa att det viktiga för dem är politikens innehåll och inriktning ger representationen i regeringskansliet ett starkt verktyg.
Olle Wästberg, tidigare bland annat riksdagsledamot (L) och ordförande i Demokratiutredningen. Kommer i slutet av veckan med boken ”Den hotade demokratin”.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.