Politikerna skönmålar svenska skogsbruket
Debattörerna: 80 procent av skogen går till pappersprodukter och bioenergi
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-11-16
DEBATT. I debatten hörs ofta att skogsnäringens viktigaste produkt är virke, men rent ekonomiskt står virke för enbart 20 procent av exportvärdet från skogsnäringen.
När det gäller skogsnäringens andra produkter – papper, engångsartiklar och bioenergi – får vi ständigt höra att ”de görs ju bara av skogsresterna”.
Detta narrativ sprids av både politiker och skogsbolag för att dölja att det de kallar ”rester” i själva verket utgör majoriteten av skogsråvaran.
Samtidigt står skogsindustrin för ofantligt stor energiförbrukning och koldioxidutsläpp:
- Ungefär hälften av den energi industrin förbrukar, drygt 73 TWh, används inom pappers- och massabruk. Bioenergi utgör hela 55 TWh av dessa 73 TWh energi.
Att kalla dessa 55 TWh – och alla de växthusgaser de innebär – för ”restprodukter” är gravt vilseledande. Bruken använder ”resten” svartlut för att elda i pannorna, men den bioenergin ersätter inte någon fossil energi, eftersom pappers- och massabruk inte skulle vara lönsamma utan just den skattebefriade energin. - Av de 73 TWh energi utgörs 19 TWh av el, för detta ges pappers- och massaindustrins el-subventioner som uppgår till ungefär 5-7 miljarder kronor per år. I dag går mer pengar till skatterabatter på el åt klimatskadliga företag än till klimatarbetet.
Dessa 19 TWh el som används för att tillverka engångsprodukter från träd skulle till exempel räcka gott för att elektrifiera hela Sveriges bilpark och på så sätt skulle vi kunna uppnå en riktig utsläppsminskning.
Minskad produktion av kortlivade skogsprodukter innebär dessutom minskad skogsavverkning. En nypublicerad vetenskaplig artikel konstaterar att minskade skogsavverkningar ger stor, omedelbar och långvarigt minskat utsläpp. - Pappers- och massaindustrin betalar inte koldioxidskatt och behöver inte heller köpa utsläppsrätter för de ungefär 18 miljoner ton CO2 de släpper ut varje år. Skogsindustrin subventioneras således med ytterligare drygt 20 miljarder kronor per år för att de slipper koldioxidskatt.
Vissa skogsföretag får dessutom gratis utsläppsrätter med dagsvärde på uppemot en halv miljard kronor per år.
Vän av ordning kan invända att utsläpp av biobränslen regleras i LULUCF-bokföringen (Land use, Land use change and forestry). Det stämmer i och för sig, men det är ologiskt att pappers- och massabruk ska få slippa koldioxidskatt för att den obrukade skogen, såsom den i naturreservat, växer till sig. Därför behöver vi framöver skilja på skogen, som tar upp koldioxid, och skogsindustrin, som släpper ut koldioxid.
Skogsindustrierna kampanjar hårt för att behålla skattebetalarnas förmåner.
Genom påverkansarbete som börjar redan i grundskolan och via reklamkampanjer, framförs myten om att dagens skogsprodukter kommer rädda oss undan klimatkrisen, och att tillståndet för den biologiska mångfalden är god i Sveriges skogar.
I reklamkampanjerna visar skogsindustrin fina mossiga äldre skogar, men verkligheten ser annorlunda ut. Att använda sig av vilseledande information är tyvärr ett vanligt arbetssätt inom stora industrier, med tobaks- och oljeindustrin som de mest kända exemplen.
Enligt aktiebolagslagen ska skogsindustrierna sträva efter vinst men att vinsten till stor del beror på skattelättnader struntar de i. Det är dock stötande att de samtidigt försvarar sin verksamhet med falska klimat- och miljöargument.
Det är verkligen skrämmande att våra folkvalda beslutsfattare går på industrins förskönande berättelser.
Dagens politik och subventioner leder till att pappers- och massatillverkning är mycket mera lönsamt än trävaror. Riksdagen gynnar tillverkning av engångsprodukter och bioenergi från skogen och styr alltså marknaden i fel riktning sedd ur klimat- och miljösynpunkt.
Slagpåsen blir även den biologiska mångfalden, rennäringen och skogens sociala värden och rekreationsvärden.
Detta är synnerligen bittert då bara skatterabatten på el som skogsindustrin får på 2–3 år skulle räcka för att bekosta skydd för hela den internationellt unika fjällnära naturskogskedjan.
Miljöorganisationer kan varken konkurrera med reklamkampanjer i miljonklassen eller dyra lunchbjudningar, men vi bjuder gärna ut riksdagsledamöter och regeringen till skogen.
Vi vill tala med er om skillnaden mellan skog och planterade träd. Det är i den snabbt växande ytan av trädplanteringar, med för få lövträd, för lite död ved och för få skogslevande djur, växter och svampar, som utfallet av dagens skattesubventionerade skogspolitik blir synlig.
David van der Spoel, talesperson Skydda skogen
Lina Burnelius, projektledare och Internationell koordinator Skydda skogen
Sebastian Kirppu, skogsbiolog Skydda skogen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.