Uppsala växer – på ett hållbart sätt

Replik från Erik Pelling (S) om bostadsbyggen och grönområden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-06-12 | Publicerad 2020-06-11

I en stad som ska fortsätta växa och utvecklas, är det tyvärr inte möjligt att bevara alla gröna ytor. Men när vi bygger nya bostäder är det av yttersta vikt att parker och andra grönområden vidareutvecklas för att de boende ska kunna fortsätta att nyttja området, skriver Erik Pelling (S) i en replik om bostadsbyggen och grönområden i Uppsala.

REPLIK. Jag har förståelse för att frågan om Uppsalas grönområden väcker engagemang. Jag välkomnar alla inspel och synpunkter, då det kan leda till bättre beslut och nya infallsvinklar.

Jag håller med om att det är väldigt viktigt att alla har tillgång till parker och grönområden, den frågan finns alltid med i planeringen av Uppsala. I all stadsplanering ingår samråd och medborgardialoger för att alla Uppsalabor ska få säga sitt om aktuella planer.

Uppsala har växt och kommer att fortsätta växa. Det är egentligen inget nytt. De senaste trettio åren har befolkningen i Uppsala kommun ökat med 47,4 procent och om vi blir 340 000 invånare 2050 så innebär det ungefär en lika stor ökning jämfört med i dag.

Uppsala är en plats där arbetstillfällen skapas och nya invånare vill bosätta sig. Det är i grunden positivt. Det kräver bostadsbyggande men såklart också möjligheter till rekreation, infrastruktur och samhällsservice. Vi ska inte bara bygga bostäder, vi ska bygga ett samhälle.

I de områden där Uppsala väntas växa mest de närmaste decennierna, finns starka kopplingar till de naturreservat som vi valt att skapa för att garantera alla en god tillgång på ströv- och rekreationsområden. 2018 togs beslut om tre nya stadsnära naturreservat som både ger ett långsiktigt skydd av biologisk mångfald och som ger människor tillgång till skog och mark.

I takt med att Uppsala växer ökar också behovet av att skydda stora naturområden för framtida generationer. I de nya områden som planeras kommer det även att anläggas parker. Det kommer dessutom att finnas goda kollektivtrafikförbindelser mellan och genom befintliga stadsdelar.

I det område i Gamla Uppsala som nämns i debattartikeln har vi planerat för mindre lägenheter, ett kafé i anslutning till ett torg och att Gamla Uppsalagatan blir en stadsgata med trädalléer och breda gång- och cykelbanor. Det område som avses anses inte vara så biologiskt och rekreationsmässigt värdefullt, även om jag självklart förstår att man kan ha starka band till olika platser i vår stad.

I en stad som ska fortsätta växa och utvecklas, är det tyvärr inte möjligt att bevara alla gröna ytor. Men när vi bygger nya bostäder är det av yttersta vikt att parker och andra grönområden vidareutvecklas för att de boende ska kunna fortsätta att nyttja området.

Ett exempel på det är Årstaparken som nyligen fått en rejäl ansiktslyftning med ett nyanlagt motionsspår, fler parkbänkar, utegym, utflyktslekplats och ny belysning. Vi har även planterat ca 90 nya träd: silverlönnar, magnolior och skogslönnar.

Det är viktigt att planera och utveckla staden på ett så hållbart sätt som möjligt. Grönområden är viktiga för människors välbefinnande och hälsa, och den aspekten finns med som en självklar del i alla nya stadsdelar och nybyggnadsprojekt.

Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.