Vi måste skydda barn som far illa i hemmet

Debattörerna: I dag sviker samhället de unga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-21

Barn som utsätts för våld i hemmet saknar ofta stöd från samhället och har svårt att bli tagna på allvar av socialtjänst, polis och rättsväsende, skriver debattörerna.

DEBATT. Barn som utsätts för våld i hemmet måste få ett starkare skydd än vad de har nu. I dag sviker samhället de här barnen och det är dags att politikerna prioriterar och tar ett helhetsgrepp kring frågan, så att de barn som är utsatta får det rättsliga och sociala skydd som de har rätt till.

I morgon på internationella brottsofferdagen är det viktigt att uppmärksamma utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Det handlar om barn som till exempel kan bli slagna i den miljö som egentligen ska vara den mest trygga och säkra för dem, nämligen hemmet.

Dessa barn saknar ofta stöd från samhället och har svårt att bli tagna på allvar av socialtjänst, polis och rättsväsende.

Även lagstiftningen brister eftersom barnmisshandel inte ses som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna straffbestämmelserna i brottsbalken.

Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn inte straffas.

Barnet har också ett tydligt underläge när det gäller att komma till tals i polisförhör och i en eventuell rättsprocess eftersom både lagstiftning och rättspraxis intar ett tydligt föräldraperspektiv där föräldrars övergrepp mot barn på olika sätt kan ursäktas.

Så ser läget ut trots att hela 36 procent av alla barn i Sverige uppger att de har utsatts för våld av sina föräldrar någon gång under sin uppväxt. Det visar den senaste nationella undersökningen från stiftelsen Allmänna Barnhuset som presenterades 2018.

I dag är det inte heller ett brott när barn bevittnar misshandel i hemmet. Här finns det dock nu ett lagförslag på regeringens bord om ett så kallat barnfridsbrott som skulle göra det straffbart.

Det är ett viktigt steg i rätt riktning, men mer behöver göras för att fler former av våld mot barn ska bli straffbara.

Att utsätta barn för psykiskt våld, vanvård eller försumlig behandling är sådana exempel. Psykiskt våld kan handla om att hota eller skrämma ett barn eller att ignorera, förolämpa eller isolera det under förnedrande förhållanden. Vanvård kan innebära att ett barn inte får tillräckligt med mat eller blir nekad sjukvård eller husrum.

Ett stort problem när det gäller barn som utsätts för våld i hemmet är att den offentliga statistiken är mycket bristfällig. Eftersom officiella siffror många gånger utgör grund för beslutsfattande är det därför helt avgörande att få till stånd en mer tillförlitlig statistik.

Detta är också viktigt för att följa Sveriges efterlevnad av Agenda 2030, där ett av målen är att eliminera alla former av våld mot barn. Kan vi inte mäta vet vi inte om vårt arbete är på väg i rätt riktning och kan agera därefter.

Det fysiska och psykiska våldet mot barn ger allvarliga och långtgående konsekvenser för de utsatta barnen, även när det gäller den mentala hälsan. Därför är det viktigt med förebyggande insatser och att vuxna som arbetar professionellt med barn utbildas i att upptäcka våld mot barn så att rätt insatser kan sättas in.

En ytterligare faktor för att barn ska skyddas från att utsättas för våld i hemmet är ett integrerat samarbete – utifrån barnets bästa – mellan berörda instanser som skola, socialtjänst och polis, med tydliga roller och mandat.

Barnkonventionen är nu svensk lag sedan årsskiftet och det innebär att vi måste ta dessa bestämmelser på ännu större allvar än tidigare. Artikel 19 säger tydligt att barn har rätt att skyddas mot ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp”.

För att regeringen ska leva upp till sina åtaganden enligt barnkonventionen och genomförandet av Agenda 2030 bör följande göras:

  • Ge barn som utsätts för våld ett starkare rättsligt skydd och inför ett barnfridsbrott.
  • Ta fram en nationell handlingsplan för att bekämpa allt våld mot barn, som innehåller både förebyggande sociala insatser och rättsliga åtgärder för barn som utsätts för våld av närstående.
  • Förbättra den nationella statistikinsamlingen kring våld och barn.


Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.