Svenskarnas kaffe måste bli dyrare

Debattörerna: Vill vi fortsätta vara ett av världens mest kaffedrickande folk behöver vi betala priset

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-05-11

Vill vi fortsätta dricka kaffe måste odlarna ha råd att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat – och då måste de få bättre betalt. Vi behöver börja betala vad kaffet faktiskt kostar, skriver 11 organisationer.

DEBATT. Klimathotet mot svenskarnas favoritdryck eskalerar. Men trots upprepade larmrapporter talar ingen om hur åtgärderna för att rädda kaffet ska finansieras.

För att ha råd med klimatanpassning måste småskaliga odlare få bättre betalt – och Sverige bör gå i framkant för en mer hållbar konsumtion.

 

Hotet mot svenskarnas favoritdryck blir alltmer påtagligt, visar rapporten ”Blir det någon påtår 2050?”, från Fairtrade Sverige. Om knappt trettio år riskerar den odlingsbara marken för kaffe halveras. Samtidigt väntas den globala efterfrågan öka med hundra procent.

Ekvationen går inte ihop. Vill vi fortsätta dricka kaffe måste odlarna ha råd att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat – och då måste de få bättre betalt.

I en nyligen genomförd enkät bland kaffeodlare i Latinamerika, presenterad i rapporten, svarar samtliga att problemen har förvärrats de senaste fem åren. Nio av tio förutspår att kaffeodling kommer att försvåras ytterligare till år 2050.

 

Ny forskning visar också att antalet klimatrisker som påverkar kaffeproduktionen, så som värmeböljor, torka och översvämningar, har ökat mellan 1980 och 2020. Och det går fort utför: Fem av de sex allvarligaste åren inträffade mellan 2010 och 2020.

Den senaste IPCC-rapporten lyfter småskaliga odlare som en av de mest sårbara grupperna för klimatförändringar. De står också för 70–80 procent av världens kaffeproduktion: 25 miljoner odlare är direkt beroende av kaffe för sin försörjning.

Men det fluktuerande världsmarknadspriset på kaffe gör att odlarna lever i stor ekonomisk osäkerhet, ofta under den internationella fattigdomsgränsen.

Med inkomster som inte alltid täcker produktionskostnaden kan de inte själva finansiera de klimatanpassningar som behövs för att vi ska kunna fortsätta dricka kaffe.

 

Problemen som omger kaffe är stora och komplicerade. Men lösningen är i grunden ganska enkel: Vi behöver börja betala vad kaffet faktiskt kostar. Annars kommer det på sikt att bli väldigt mycket dyrare.

Det ansvaret kan inte helt bäras av konsumenter. Politiska beslutsfattare och svensk dagligvaruhandel måste ta ett större ansvar för att främja en hållbar konsumtion där odlare får skäligt betalt.

 

I dag bidrar dagligvarukedjornas prissättning snarare till motsatsen. Förra året såldes två tredjedelar av allt kaffe i Sverige till kampanjpriser.

Med erbjudanden som ”Tre paket för 99 kronor” osynliggörs kaffets verkliga pris och konsumenterna upplever det hållbara alternativet som dyrt.

I själva verket är certifierat kaffe som odlarna får skäligt betalat för bara cirka 20 öre dyrare per kopp än annat kaffe – om båda säljs till ordinarie pris.

 

För att sänka tröskeln för hållbara val bör svensk dagligvaruhandel minska mängden kaffe som säljs på kampanj eller inkludera certifierat kaffe som ger skäligt betalt till odlarna.

Offentlig sektor – med sin storskaliga konsumtion – har en enorm potential att bidra till hållbara inköp. Därför bör lagen om offentlig upphandling ändras till att myndigheter ska, inte bara bör, ta hänsyn till frågor som rör miljö och mänskliga rättigheter.

 

Svenskarna är ett av världens mest kaffedrickande folk. Att fika – i hemmet, på kaféer och arbetsplatser – är en central del av vår kultur.

Men vill vi fortsätta med det måste vi betala ett pris som gör att odlarna kan livnära sig på jordbruket. Som storkonsument av det svarta guldet bör Sverige gå i framkant för en hållbar kaffekonsumtion.


Charlotta Szczepanowski, generalsekreterare Vi-skogen
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Amira Malik Miller, policyansvarig Fairtrade Sverige
Eva Ekelund, stf chef Act Svenska kyrkan
Agneta Sandqvist, ordförande Organisationen Fair trade återförsäljarna
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
Lennart Mauritzon, förbundsordförande Fastighetsanställdas förbund
Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet
Ulrika Boëthius, förbundsordförande för Finansförbundet
Maria Flock Åhlander, vd Ekobanken medlemsbank


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.