Amanda Lind ska inte avgå – hon ska agera
L-politiker: Aktörer och publik måste kunna förstå reglerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-04
DEBATT. Frågan om hur svenska kulturlivet ska överleva pandemin och dess konsekvenser har tagit ny fart. Bland annat lyfts det faktum att regler tycks vara olika för olika delar av samhället.
Det är en rimlig och viktig debatt. Kulturen är en sektor, idrotten, media och civilsamhället andra, som drabbats särskilt hårt av de restriktioner som införts och det förändrade beteende som är en följd av pandemin.
Vi har sett hur en vår har ställts in och en sommar ställts om och vi ser nu hur en osäker höst står för dörren.
Sverige har valt en delvis annan strategi för att bekämpa pandemin än många andra länder. För att det svenska vägvalet ska fungera väl krävs flera saker, bland annat att det finns ett stort eget ansvarstagande bland befolkningen och tillit till myndigheter. Inget av detta är enkelt.
Med en sådan strategi blir kommunikation både viktigare och svårare än om man valt en annan strategi där man bryskt stängt ner hela samhället och straffat dem som bryter mot utegångsförbud.
Med en nyanserad strategi krävs att beskeden är tydliga, rimliga, begripliga och upplevs som rättvisa.
Det är mot denna bakgrund inte konstigt att aktörer inom kulturlivet är kritiska. Det är svårt att förstå logiken i att stormarknader fylls av folk medan konsertsalar och teatrar står tomma.
Nu krävs ett omtag. Regering och myndigheter måste agera för att återskapa tillit och agera för att väcka hopp bland kulturens aktörer och publik. I detta läge ska inte kulturministern avgå, hon bör i stället lansera en offensiv för kulturen. Det skulle kunna ske i tre steg.
För det första bör reglerna för vad som gäller under pandemin förtydligas. Vi behöver fortsatt visa varandra hänsyn, hålla avstånd och ta ansvar. Men regler, riktlinjer och rekommendationer måste nyanseras och förtydligas så att de går att förstå och känna tillit.
Om man kan skapa regler för att kunna konsumera varor på stormarknaden utan att bidra till smittspridning måste man kunna skapa liknande reglerverk för dem som vill kunna ta del av en konsert på ett säkert sätt. Besked om detta måste komma mycket snart.
För det andra bör kulturen prioriteras i höstens budget. Vi kommer behöva fortsätta ge stöd till dem som akut drabbas av pandemin men vi behöver också se behovet av en återstart för kulturlivet.
Det kommer att finnas ett stort sug efter att ta del av konst, film, musik, litteratur och andra upplevelser när vi väl kommit ur den mörka tunnel vi nu befinner oss i. Dels eftersom det finns ett uppdämt behov, dels eftersom många av oss kommer behöva kulturens hjälp att bearbeta och utveckla de många tankar som skapats under några av de mest märkliga månader vi upplevt – enskilt och gemensamt.
För det tredje behövs en ny bred kulturutredning. Det var uppenbart redan före pandemin att kulturpolitiken behöver se över mål, medel och finansiering.
Vi har sett hur digitaliseringen och de stora globala nätjättarna har förändrat förutsättningarna för stora delar av kulturlivet. Vi har sett hur sociala arvet fortsätter sätta djupa spår i hur barn tar del av kultur. Vi ser behov av att främja läsning.
Vi behöver fundera mer kring hur berättelsens makt både kan brukas och missbrukas i en tid där många vill använda den till att styra, splittra och söndra. För detta och mycket mer behövs en bred översyn av kulturpolitikens mål, medel och finansiering.
Det behövs helt enkelt en rejäl förnyelse av kulturpolitiken. Den bör starta nu och inte efter pandemin. Den bör starta med att regelverk reds ut men den får inte stanna där.
Christer Nylander, ordförande i riksdagens kulturutskott (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.