Regeringen överger svensk vattenkraft

Debattören: S och MP kan inte enas om en gemensam linje

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-02-02

Nära hälften av Sveriges elproduktion kan komma att klassas som ohållbar om det nya EU-regelverket blir verklighet. Vår vattenkraft är hotad – och regeringen har misslyckats med att försvara svenska intressen, skriver Emma Wiesner.

DEBATT. Nästan hälften av den svenska elproduktionen riskerar att klassas som ohållbar i det nya EU-regelverket för hållbara investeringar.

Den svenska vattenkraften är hotad, men regeringen har agerat alldeles för sent och misslyckats med att försvara svenska intressen.

Just nu pågår ett arbete att ta fram en hållbarhetsklassificering inom EU. Klassificeringen ska avgöra vilka investeringar som ska anses vara hållbara eller inte, men det nuvarande förslaget riskerar att helt slå undan benen för den svenska förnybara vattenkraften.

Tyvärr lämnar den svenska regeringens hantering av frågan mycket att önska. Först efter kraftiga påtryckningar från energibolagen agerade regeringen genom en hastig konsultationsperiod innan julhelgerna. Förslaget från EU-kommissionen är dock långt ifrån nytt. 

Den övergripande ramlagstiftningen, som är en del av EU:s gröna giv, trädde i kraft redan den 12 juli förra året och under de senaste två åren har en teknisk expertgrupp, där enbart två av 35 har energikompetens, arbetat med att ta fram villkor för att hållbarhetsklassa olika typer av elproduktion, däribland vattenkraften.

Det har med andra ord funnits gott om tid för den svenska regeringen att påverka processen och framföra de svenska positionerna.

Hur andra länder agerat under samma period avslöjar också vidden av den svenska regeringens tillkortakommanden.

Som Norge, som inte ens är med och fattar beslut i EU, men omfattas av EU:s regelverk. Den norska regeringen har inkommit med flera skrivelser till EU-kommissionen under det senaste året, av förklarliga skäl: redan i våras stod det nämligen klart att vattenkraften skulle stå inför stora svårigheter med att bli klassad som en hållbar investering. 

Sedan dess har den norska regeringen framfört detaljerad kritik av kraven på livscykelanalyser, den negativa särbehandlingen av vattenkraft jämfört med vindkraft och solenergi och den obefintliga hänsynen till vattenkraftens nytta i form av energilagringsförmåga.

I den svenska regeringens remissvar till EU-kommissionen lyser dessa perspektiv helt med sin frånvaro. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har inte lyckats enas om den svenska linjen och därmed misslyckats med att försvara det svenska energisystemet i Bryssel. Man har, i klarspråk, övergett vattenkraften.

Regeringens bristande hantering riskerar tyvärr att få förödande konsekvenser. Dels för svensk industri. Svensk vattenkraft är ett av skälen till att Sverige har lyckats kombinera tung industri med väldigt låga utsläpp av växthusgaser. Men också för klimatomställningen i Europa.

Med 73 procent fossil energi i EU är utfasningen av alla fossila energislag nödvändig, inte en krigsförklaring mot svensk förnybar vattenkraft.

EU har inte råd att prioritera bort förnybara energikällor eller ställa orimliga miljökrav som går utöver de befintliga riktlinjerna för miljöhänsyn. Sverige måste försvara sitt förnybara energisystem, men om regeringen misslyckas i ministerrådet står hoppet till Europaparlamentet.

När EU-kommissionen presenterar det slutliga regelverket är tiden att agera knapp om inte klassificeringen av vattenkraft har förändrats. Medlemsstaterna och Europaparlamentet har bara fyra månader på sig att stoppa förslaget genom att invända mot akten.

Når vi dit, förväntar jag mig därför att regeringen skarpt markerar mot förslaget och snarast lämnar in en officiell invändning där Sverige försvarar den svenska vattenkraften. 

Som tillträdande Europaparlamentariker kommer jag göra allt i min makt för att försvara den svenska vattenkraften i Europaparlamentet. Det kommer behövas ett snabbt och kraftfullt agerande från såväl den svenska regeringen som svenska Europaparlamentariker för att kompensera för flera år av möjligheter till inflytande som gått förlorade.


Emma Wiesner, tillträdande Europaparlamentariker (C)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.