Nu måste svensk skola räddas från marknaden
Debattörerna: Utbildning är en samhällsuppgift – inte ett affärsområde
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-05-31
DEBATT. Marknadsskolan medverkar till att skapa skillnader mellan skolor och elever, trots att skolan enligt skollagen ska vara likvärdig och väga upp skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Sverige har en skolpolitik där eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska styrka. Denna elevsortering är orsakad av att skolan styrs av marknadens principer där konkurrensen om eleverna är ett fundament.
Samtliga komponenter i den marknadsstyrda skolan – det fria skolvalet, de fristående skolornas antagningssystem, skolpengen, etableringssystemet för fristående skolor och att aktiebolag kan driva skolor – driver på segregationen.
Segregationen skapar i sin tur lönsamhet då de starkaste eleverna väljer vinstdrivande aktiebolagskolor i högre utsträckning och lämnar de svagare eleverna i utarmade kommunala skolor.
Erfarna lärare och rektorer flyr då också kommunala skolor i socioekonomiskt utsatta områden och eleverna i de skolorna får då ännu svårare att tillgodogöra sig sin utbildning.
För varje nyetablering av en friskola tappar den kommunala skolan elever och pengar försvinner. Ändå står den kommunala skolan kvar med ansvaret den dagen friskolan går i konkurs eller inte längre finner sin etablering lönsam.
Det drabbar lärare som ska klara att ge en högkvalitativ undervisning när resurserna minskar. Det går även ut över eleverna när deras lärare bränner ut sig för att de måste springa allt snabbare.
Marknadsskolan drabbar hela samhället då den utarmar den kommunala skolan, ger betygsinflation och ger minskad insyn då aktiebolagsdrivna skolor vägrar offentlighetsprincipen.
Lärare vågar inte längre berätta om missförhållanden och Skolverket får inte längre publicera statistiska uppgifter om skolan. Med dagens skolpolitik väger aktiebolagens affärsintressen tyngre än den demokratiska insynen.
Allt fler inser att denna skolpolitik är orimlig och att det måste ske förändringar. Både Björn Åstrands utredning ”En mer likvärdig skola” och Per Molanders Jämlikhetskommission ser stora problem med dagens ordning.
Flera utredningar har kommit fram till att en fristående skola ska ha mellan 85 och 92 procent av kostnaden för den kommunala genomsnittseleven.
Det räcker inte att stoppa de fristående skolornas kösystem för att minska segregationen och få en mer jämlik skola. Kommuner ute i landet måste sluta ge ekonomiskt stöd till nyetableringar av friskolor när det inte behövs fler skolor. Men inte heller det är nog.
Skolpolitiken måste vändas från att skydda skolbolagens affärsintressen till att sätta lärare och elever i fokus. Marknadsstyrningen i skolan måste avskaffas.
Ska skolvalet överhuvudtaget finnas kvar måste kommunala skolor få högre skolpeng än privata – ett utökat ansvar måste ge mer pengar.
Vinstintresset i skolan måste bort. All eventuell vinst ska återinvesteras i skolan, inte gå till aktieägare och huvudmän som bara blir rikare och rikare på skattebetalarnas bekostnad.
Incitamenten för att starta en skola ska vara att vilja ge elever en bra utbildning, inte att bli mångmiljonär.
Skolan är inget affärsområde utan den har en samhällsuppgift.
Grundskolan ska utbilda alla elever så att de med goda kunskaper kan fungera väl i arbetsliv och samhälle, men också ge de unga goda kunskaper i demokrati. Skolans samhällsbyggande uppgift kan inte överlåtas till marknadskrafterna – en likvärdig skola är fri från marknaden.
Sten Svensson, skoldebattör, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning
Daniel Suhonen, chef på fackliga idéinstitutet Katalys
Lisa Gemmel, utredare på fackliga idéinstitutet Katalys
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.