Halva glesbygden saknar bredband
Debattören: Stora regionala skillnader – 97 procent av finansieringen saknas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-17
DEBATT. Vikten av att ha fungerande uppkoppling har varit och är en väldigt aktuell fråga, som nu har blivit mycket påtaglig den senaste tiden i och med coronapandemin. Vi ser ett ökat behov av digitala lösningar på i princip alla områden i samhället.
När undervisning på alla nivåer, rådgivning, arbete och även kulturella och sociala fritidsengagemang ska kunna och bör genomföras från hemmet, är en fungerande infrastruktur för bredband en förutsättning för att det överhuvudtaget ska vara möjligt. Utan uppkoppling är det omöjligt att delta.
I vår senaste Balansrapport om bredband visar det sig att vi är långt ifrån klara med utbyggnaden och att över hälften, så mycket som 52 procent i dag saknar bredband i glesbygd. Det duger inte att så många lämnas utanför.
Digitaliseringen möjliggör att fler kan bo i hela landet eller flytta till våra bygder. Vi har under senaste åren sett många innovativa idéer växa fram för att bland annat lösa behov av service där obemannade butiker och trygghetslarm är två av många exempel.
De bygder som inte har tillgång till bra uppkoppling kommer inte ges samma förutsättning till utveckling – därför måste utbyggnaden fortsätta skyndsamt för att förhindra ett digitalt utanförskap.
Vi välkomnade de 195 miljoner som regeringen utlovade till bredband 2019 men samtidigt som vår balansrapport släpptes, meddelade Jordbruksverket att man valde att prioritera bort dessa pengar för andra åtgärder vilket vi tycker är olyckligt.
Vår rapport visar att det enligt PTS (Post- och telestyrelsen) saknas 22 miljarder för att uppnå målet om att hela Sverige ska ha tillgång till bredband. Enligt det nya förslaget satsar regeringen 650 miljoner, vilket innebär att 97 procent av finansieringen saknas.
Och nu försvann också drygt 195 miljoner kronor till vilket berör flera 10 000-tals potentiella anslutningar. Att man också minskar möjligheterna för att söka stöd i nuvarande program innebär att bredbandsutbyggnaden inte kommer kunna gå så snabbt som det behövs.
Det är lätt att tro av den retorik som används att vi är klara med bredbandsutbyggnaden i Sverige – men så är inte fallet. Regeringens mål är fortfarande att 98 procent ska ha snabbt bredband år 2025 men med denna takt riskerar vi att missa det.
För att förhindra att ett digitalt utanförskap uppstår i de områden som inte marknaden tar ansvar för, är det viktigt att vår regering och riksdag finner lösningar för utbyggnad i alla delar av vårt land.
Det är stora regionala skillnader mellan att ha tillgång till bredband och inte. Så klart finns det också skillnader inom regionerna och inom kommunerna. Gotland och Stockholms län ligger bäst till. Jämtland, Västernorrland och Kalmar har minst utbyggt.
På kommunal nivå har Sundbyberg och Stockholm högst tillgång – där mer än 97 procent av alla hushåll var anslutna. Vi vill inte att det skapas ett A- och B-lag där några lämnas utanför tillgång till snabb uppkoppling.
Vi hoppas:
- Att medel för bredbandsutbyggnad säkras för de kommande åren.
- Att utbyggnaden fortsätter och underlättas för de aktörer som vill bygga.
- Att vi inte lämnar några utanför i den digitala världen som med all påtaglighet visar sig behövas nu och i framtiden.
Det är dags nu att se till att finansieringen via landsbygdsprogrammet återförs till bredbandsutbyggnaden. Att regeringen fortsätter tillsätta mer medel de kommande åren för digital infrastruktur och tar med hela Sverige in i den nya moderna tidsåldern.
Åse Classon, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Staffan Nilsson, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Terese Bengard, verksamhetschef Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.