En jämställd bransch kräver politisk kraft

Replik från branschföretag om machokulturen i byggbranschen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-03-12

Den snedfördelning som vi ser på chefspositionerna inom branschen är självklart en allvarlig fråga men också föga förvånande. Eftersom branschen är kraftigt mansdominerad finns det skäl till att män är en majoritet även i chefspositioner, skriver debattörerna.

REPLIK. Per Bolund och Emma Hult skriver att vi måste få bukt med machokulturen och trakasserier av kvinnor på våra byggarbetsplatser för att locka fler till byggbranschen. Vi kan inte annat än att hålla med. Vår hållning är att ingen människa, oavsett bransch, ska utsättas för diskriminering och trakasserier.

Att använda begrepp som machokultur och att slå uppifrån för att försöka förändra beteenden är däremot någonting som vi i samhällsbyggnadssektorn inte tror på. Det cementerar och bevarar det som är. Att gång på gång använda begreppet bidrar till att Sverige inte kommer vidare, även om tanken är god.

Redan i dag arbetar såväl våra organisationer som medlemmar hårt med jämställdhetsfrågan. Även om vi har en lång väg att gå, rör vi oss framåt.

Genom flera olika projekt tar vi krafttag för att långsiktigt arbeta med värderingar på alla nivåer i våra branscher. Vi arbetar kontinuerligt med gymnasieskolor och lärare i frågor som sexism och diskriminering men här behöver vi stöd från politiken och Skolverket.

Regeringen har satt upp målet att inom tio år ska 25 procent av nyrekryteringarna till samhällsbyggnadssektorn vara kvinnor. Vi vill gå längre och bygga ett jämställt, hållbart samhälle för alla.

Den snedfördelning som vi ser på chefspositionerna inom branschen är självklart en allvarlig fråga – men också föga förvånande. Eftersom branschen är kraftigt mansdominerad, finns det skäl till att det är män som är i majoritet även i chefspositioner.

Vi har stor kompetensbrist och är fullt medvetna om att vi behöver bredda rekryteringsbasen vilket vi arbetar hårt för. Ett väldigt bra exempel är rekrytering via våra yrkeshögskoleutbildningar där andelen kvinnor har ökat med 41 procent sedan 2018.

Men det räcker inte, vi behöver arbeta för en jämställd samhällsbyggnadssektor – på alla nivåer.

Framgångsexempel som Skanska är bra – vi behöver fler förebilder. Det finns liknande exempel hos såväl andra företag som branschens yrkesnämnder, där vi samverkar med våra fackliga parter.

Här är det av största vikt att komma ihåg att majoriteten av våra medlemmar inte är stora företag som besitter muskler nog för att kunna genomföra egna utbildningsinsatser. Tvärtom består bygg- och installationsbranschen av små och medelstora företag som också vill bredda sin rekrytering.

För att möjliggöra för fler kvinnor att söka sig till våra fantastiska branscher behöver dock regeringens hjälp med att bredda rekryteringsbasen.

Vi vill därför att:

  • individer som tar chansen att yrkesväxla ska ha garanterad rätt att läsa de yrkeskurser som behövs på komvux.
  • Skolverket ska ges i uppdrag att se över gymnasieprogrammen inom samhällsbyggnadssektorn (Bygg- och anläggning, el- och energi samt VVS och fastighet) och modernisera dem.

Då gör regeringen allvar av sin uppmaning att släppa in fler kvinnor i samhällsbyggnadssektorn och ger de många små företagen möjlighet att tänka nytt när de letar efter nya kollegor. 25 procent kvinnor bland nyanställningar är inte bara ett branschmål - ett jämställt samhälle tjänar hela Sverige på!


Amanda Rafter Ekenman, chef för kompetensförsörjningsfrågor på Installatörsföretagen
Elin Kebert, ansvarig kompetensförsörjningsfrågor Byggföretagen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här