Vi kan inte låta skolan hamna i ett vänteläge

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-09-04 | Publicerad 2015-08-17

SD: Vi vill tillsammans med andra partier ta fram en långsiktig skolpolitik

DEBATT. I dagarna återvänder över en miljon elever till Sveriges grundskolor och gymnasier. Höstterminens början är ofta ett ögonblick av positiva förväntningar, men tyvärr är det ett lika odiskutabelt som sorgligt faktum att den svenska skolan står inför stora problem. I internationella jämförelser är den svenska skolan på tillbakagång och den negativa utvecklingen accelererar.

Förutom att detta är ett allvarligt hot mot Sverige som industri- och kunskapsnation så får det oöverskådliga sociala konsekvenser när en allt större andel av eleverna i svenska skolor faller igenom och lämnar skolan med mycket bristfälliga kunskaper. Det är också oroväckande att klassklyftorna vidgas. Vi i Sverigedemokraterna är inte ensamma om att känna oro, enligt en undersökning av Ipsos som presenterades i januari i år är skola och utbildning den allra viktigaste politiska frågan.

Sverigedemokraterna kommer att agera konstruktivt för att åstadkomma konkreta förbättringar. Vi vill bland annat se förbättrade karriärmöjligheter för lärare genom ett certifieringssystem där högre lön följer med större ansvar. Med detta system skulle ungefär en tiondel av lärarna komma upp i en lön på i storleksordningen 40 000-45 000 kronor i månaden och vissa skulle nå högre än så. Detta skulle generellt i hög grad gynna lärarnas löneutveckling som har sackat efter katastrofalt och det skulle ge lärarna ett extra incitament att utvecklas och växa i sin yrkesroll.

I dag flyr många av de bästa lärarna från vissa skolor och lämnar de mest behövande eleverna i sticket med tillfälliga vikarier och oerfaren personal. Det nya systemet vi föreslår skulle tvärtom premiera ambitiösa lärare som tar sig an de största utmaningarna och så att säga lyfta systemet underifrån.

Svenska skolor saknar i dag sex tusen lärare. Vi vill genom våra reformer öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom locka tillbaka en andel av de cirka 30 tusen lärare som hamnat hos näringslivet. Vi vill också göra det mer attraktivt söka till lärarutbildningen och därigenom bidra till att bygga framtidens skola.

Även rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär fem procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att leda den pedagogiska verksamheten.

Vi ser alltså ett behov av att stärka rektorernas pedagogiska profil och vill i framtiden övergå till en ordning där nya rektorer har både lärarutbildning och lärarerfarenhet samt införa bättre karriärmöjligheter även för rektorer. Med detta följer också bättre ekonomiska villkor för rektorerna och en väsentligt lättare administrativ börda.

Givetvis kräver detta vissa resurser, men i pengar räknat är det jämförbart med vad andra partier föreslår. Vi i Sverigedemokraterna är beredda att gemensamt med andra partier i parlamentarisk ordning ta fram skolpolitikens minsta gemensamma nämnare för att på så sätt jämka fram en skolpolitik som i sina huvuddrag kan gälla oavsett valresultat.

Vi bör inte vänta till efter nästa val med att initiera välbehövliga reformer. Vi kan helt enkelt inte låta skolan hamna i vänteläge på grund av den låsta parlamentariska situationen eller låta skolan bli en arena för politiska motsättningar. Elever, föräldrar, lärare, rektorer och skolchefer måste känna att politiker ser seriöst och långsiktigt på deras verksamhet.

Stefan Jakobsson