Tryggheten måste gå före skattesänkningar

Debattörerna: Den som begår brott ska låsas in – men vi vänder inte ryggen åt klyftorna i samhället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-12-30

Det som skiljer socialdemokratisk trygghetspolitik från borgerlighetens är att vi ställer dubbla krav, skriver Karin Wanngård och Ibrahim Baylan.

DEBATT. En politik för ett tryggare Stockholm kräver ett helhetsgrepp. Polisens resurser och medel ska stärkas, otrygga stadsmiljöer ska rustas och de sociala brottsförebyggande satsningarna ska skalas upp.

Samtidigt måste vi hålla fast vid en politisk riktning som minskar kriminalitetens grogrund genom jobb och utbildning.

Det som skiljer socialdemokratisk trygghetspolitik från borgerlighetens är att vi ställer dubbla krav:

  • Först och främst ställer vi höga krav på individen att bidra till samhällsutvecklingen. Vi stärker därför rättskedjan: de som begår brott och begränsar tryggheten för andra ska lagföras och låsas in. Regeringen har genomfört ett 30-tal straffskärpningar och har nyligen presenterat en historisk satsning på fler poliser. Polismyndigheten får 7 extra miljarder till 2020, det är en bra start.
  • Men utöver skärpta krav på individer måste vi också ställa krav på ett samhälle som håller samman. De klyftor och den segregation som utgör gängkriminalitetens rekryteringsbas måste bekämpas. Det handlar framförallt om tidiga investeringar i våra unga. Vi ska satsa på polis och rättskedja, men vi måste också prioritera de sociala insatserna, civilsamhälle och brottsförebyggande verksamhet.

Sedan den S-ledda majoriteten tog över styret i Stockholm 2014 har anlitandet av väktare och ordningsvakter ökat. De som medvetet stör ordningen kring stadens verksamheter har inget där att göra.

Men det innebär inte att vi sedan kan vända ryggen till utan att skapa alternativ för att fånga upp de som hamnar utanför.

Vi ska fortsätta satsa på avhopparverksamhet och sociala insatsgrupper, men det handlar också om att bygga fler vägar mellan unga i riskmiljöer och samhället. Ett exempel på en arena som visat sig vara effektiv är idrotten. I Stockholm har vi därför satsat stort på jämlikt idrottande och idrottskoordinatorer i ytterstaden.

Sådana insatser vill de borgerliga byta bort mot skattesänkningar.

I 2018-års stockholmsbudget avsätter vi en trygghetsfond på 200 miljoner kronor till mer belysning, kamerabevakning och säkerhetshöjande åtgärder. Den lyckades inte allianspartierna enas kring, i stället valde Centerpartiet att stryka satsningen i sitt förslag.

Ett helhetsgrepp kring trygghetsfrågan kräver investeringar före skattesänkningar. Den insikten styr vårt arbete i Stockholm, men också samspelet mellan kommun och regering. Vid sidan av satsningarna på polisen görs flera viktiga statliga insatser som kommer stockholmarna till del:

  • Sju skolor ingår i satsningen ”Samverkan för bästa skola” där skolor med tuffast förutsättningar får stöd för att höja kunskapsresultaten.
  • 11 miljoner går till att rusta upp utemiljöer i förorten.
  • Statliga medel skjuts till för att anställa idrotts- och ungdomsledare och kulturverksamhet (exempelvis i Hässelby-Vällingby, Skärholmen och Tensta).
  • 2018 får Stockholm 491 miljoner för att anställa fler i välfärden

Regeringen gör nu en ny långsiktig satsning för att minska klyftorna i Sverige. Nästa år investeras 500 miljoner, en summa som stiger till 2 500 miljoner per år, med syfte att bland annat stärka kontinuiteten i de tidiga insatserna för att öka sammanhållningen.

Vi ska inte återgå till skattesänkningar och nedskärningar. I stället ska vi ta ett helhetsgrepp kring trygghetsfrågan och gemensamt investera i fler poliser, säkrare stadsmiljöer och förebyggande insatser i skola och civilsamhälle.

Så skapar vi långsiktig trygghet.


Karin Wanngård, finansborgarråd (S)
Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.