Klimatet måste bli en valfråga – för barnen

Sju organisationer: Unga drabbas av brist på framtidstro och förväntar sig att vuxna agerar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-01-08

helskärm

DEBATT. Barns rättigheter och perspektiv måste stå i centrum för klimatomställningen. I dag riskerar allt fler barn att förlora sin hälsa, sin framtid och sina liv på grund av klimatkrisen.

Även här i Sverige påverkas barn, bland annat genom effekter på deras psykiska hälsa gällande oro och brist på framtidstro. Barn förstår att vuxna inte agerar tillräckligt för att skydda dem – och de håller politiker ansvariga.

Genom tre nyckelsatsningar kan vi bygga ett bättre samhälle för barn.

Nu står ett nytt läsår för dörren. Samtidigt pågår ett intensivt arbete i alla riksdagspartier med både politisk ompositionering och upptakt inför nästa års valrörelse. Mätningar visar att miljö och klimat är viktigt för väljare men frågan upplevs inte lika brännande som exempelvis sjukvården. 

Samtidigt vet vi, att om inte världens länder snabbt får ner utsläppen kan dagens ettåringar få uppleva i genomsnitt 6,8 gånger fler värmeböljor än en person född 1960.

Vi är på väg mot en värld med minst 2,4 graders upphettning, där miljoner fler barn riskerar att förlora sin hälsa, sin framtid och sina liv. Hur svåra förhållandena blir, bestäms av de beslut vi tar – eller inte tar – under innevarande och nästa mandatperiod. 

Vi som skriver under denna artikel står enade kring att ett stabilt klimat är en förutsättning för att kunna säkerställa andra mål gällande barns liv, hälsa och möjligheter att utvecklas.

Bekämpning av barnfattigdom, svåra barnsjukdomar och konflikter där barn far illa, kommer att försvåras om vi inte snabbt och kraftfullt bromsar klimatkrisen.

Enligt FN-organet UNEP måste världen som helhet halvera sina klimatutsläpp senast om åtta år om vi ska ha en chans att hålla den globala upphettningen under maximalt 1,5 grader. Här ska Sverige självklart ta sitt ansvar och helst ta täten.

På så sätt kan vi påverka både EU och övriga världen. 

Barn påverkas redan i dag hårt av klimatförändringarnas effekter och är de allra mest sårbara när det gäller översvämningar, torka, värmeböljor och stormar, vilka ökar både i frekvens och dödlighet.

Studier visar också att riskerna för våld mot barn och en ökad förekomst av barnäktenskap ökar i klimatkatastrofernas spår. Barn som lever i fattigdom och på sårbara platser drabbats allra först och värst av klimatkrisen.

Även i Sverige påverkas barn av klimatförändringarna, även om den fysiska påverkan i vårt land ännu inte är lika påtaglig som på andra platser i världen.

Vi ser redan nu nära två graders uppvärmning på grund av vår närhet till nordpolen. Det innebär ett blötare och varmare klimat med ökad risk för skyfall, vattenbrist och värmeböljor.

Ett varmare klimat innebär bland annat en förlängd pollensäsong, något som i dag påverkar runt 14 procent av alla barn i Sverige – och som förväntas öka framöver.

Dessutom påverkas barn psykologiskt av information om klimatkrisen. En global studie av 10 000 unga visar att nära hälften (45 procent) upplever klimatrelaterad ångest och stress i vardagen.

Oron för klimatet påverkar deras lek, skolgång, sömn och viljan att skaffa egna barn i framtiden. Samtidigt är deras oro starkt kopplad till att de upplever att världens regeringar sviker dem och framtida generationer.

Resultaten rimmar väl med hur unga i Sverige tänker om klimatet. En undersökning beställd av Våra barns klimat visar att oron för klimatet hos barn och unga minskat något sedan förra året, men bara hälften av 12 till 18-åringar känner hopp om att vi kommer att lösa jordens miljö- och klimatproblem på ett bra sätt.

Samtidigt anser fler unga än tidigare att det främsta ansvaret att agera ligger hos politiker.

Till skillnad från den vuxna befolkningen anser unga att miljö- och klimat är de allra viktigaste valfrågorna. Det är tydligt att barn och unga förstår utmaningen som ligger framför oss och de står redo att medverka i klimatomställningen.

Men de förväntar sig också att vuxna ska ta det största ansvaret. 

Parisavtalet och Barnkonventionen är två helt centrala – och tätt sammankopplade – ramverk som ska guida oss när vi nu accelererar klimatomställningen och bygger om våra samhällen på mer hållbar grund.

Om vi inte utgår från barns rättigheter och möjliggör deras delaktighet i omställningen, riskerar vi både klimatmål och barns psykiska hälsa.

Vi uppmanar därför alla partier att prioritera klimatet ur ett barnrättsperspektiv i sina valprogram och i sin politik. Konkret ser vi tre nyckelsatsningar som måste genomföras, oavsett vilken kombination av partier som kommer till makten i september 2022: 

1. Accelerera klimatomställningen. Takten i omställningen måste öka i linje med det som krävs för att uppnå Parisavtalets mål, vilket innebär minst 10–12 procents utsläppsminskningar per år. Samtidigt måste vi anpassa våra lokalsamhällen och rusta oss för de klimatförändringar vi tyvärr ändå kommer att möta. Insatser bör utgå från barnens bästa.  
2. Bygg samhällen för barn, det blir bättre för alla. Se till att relevanta beslut på kommunal och regional nivå tas utifrån vad som är bäst för barnen. Det kan exempelvis gälla beslut om olika transportsatsningar, byggande av framtidens bostäder och hur stadsrummet utformas. Använd de verktyg som finns, exempelvis barnkonsekvensanalys, för att belysa hur klimatrelaterade beslut påverkar barns hälsa, utveckling och liv. 
3. Öka barns inflytande och medverkan i klimatomställningen. Bland annat krävs en nationell storsatsning på ett klimatlyft för skolan, det vill säga kompetenshöjande insatser för alla blivande och nuvarande lärare så att de kan möta elevers frågor, känslor och engagemang för klimatet. Det är en bra startpunkt för att synliggöra och hantera barn som upplever oro för klimatet och framtiden. 

Vi ser fram emot att alla partier omsätter detta i praktiken där en början är att i sina valprogram utgå från barn och ungas bästa. Först då kan barns rätt till ett klimat i balans bli den viktiga valfråga det förtjänar att vara.  

Frida Berry Eklund, talesperson, Våra barns klimat
Pernillas Baralt, generalsekreterare, Unicef Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Martina Hibell, generalsekreterare Barnfonden
Cecilia Bergling Nauclér, generalsekreterare, Project Playground
Kata Nylén, Klimatpsykologerna
Sara Nilsson Lööv, Psychologists & psychotherapists for future

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.