Sverige är mycket lämpligt för gruvdrift
Replik från forskare om gruvplanerna i Gállok
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-02-21
REPLIK. Vi stöttar Greta Thunberg i kampen mot klimatförändringarna, men anser hennes medförfattarskap till debattartikeln publicerad i Aftonbladet den 3 februari anmärkningsvärt då texten är full av felaktigheter.
Sara-Elvira Kuhmunen med flera hävdar i artikeln att den föreslagna järngruvan i Gállok skulle ge minimala fördelar till lokalbefolkningen och orsaka kraftig negativ påverkan på miljö och samhälle.
Gruvor, liksom all mänsklig aktivitet, orsakar viss störning på miljön. Gruvor är dock nödvändiga för att leverera metall till energiomställningen som krävs för att begränsa klimatförändringarna, och om gruvbrytning ska ske är norra Sverige kanske den bästa platsen.
Med fokus på de viktigaste aspekterna noterar vi att:
- Malm från den föreslagna gruvan kommer inte att ”gå på export till stålverk i framförallt Asien och Mellanöstern” utan främst användas i Sverige. Kallakmalm har relativt hög järnhalt och passar därför bra till den fossilfria stålindustrin i Norrbotten. Bilar är Sveriges största exportvara; att producera dem med lokalt utvunnen malm är klimatsmart.
- Mängden ”metaller som redan finns ovan jord” räcker tyvärr inte till den enorma mängd som krävs för energiomställningen.
- Gruvan kommer inte bara att generera ”arbetstillfällen i 14 år”, snarare 30-40 år.
- ”Laponia riskerar att förlora sin världsarvsstatus”. Den föreslagna gruvplatsen är över 33 kilometer ifrån världsarvet, medan den 100 år gamla Kirunagruvan befinner sig ungefär 40 kilometer bort. Aitikgruvan är bara 13 kilometer därifrån.
- Gruvan skulle täcka ett område på 14 kvadratkilometer, ungefär samma storlek som Jokkmokk, eller försumbara 0.03 procent av renarnas betesmarker i Norrbotten.
Det högst felaktiga påståendet ”i verkligheten är det svårt att tänka sig en mer skadlig placering för en gruva” är värst.
Tvärtom! Exempel såsom Aitikgruvan visar att gruvdrift kan utföras väldigt bra i Sverige, med minimala negativa konsekvenser på miljö och lokalsamhällen.
De flesta av världens gruvor finns i stället i områden som är närmare tätorter eller åkermark, vanligen i ekologiskt känsliga områden där vatten är en bristvara.
Framförallt leder dåliga regleringar och korruption i många av dessa områden oundvikligen till enorma skador på både miljö och samhällen.
Det vore fullständigt omoraliskt om ett rikt land som Sverige, som är vida ansett som ett föregångsland inom etiska och sociala frågor, skulle undvika ansvaret och i stället exportera gruvnäringens negativa konsekvenser till länder med mindre möjligheter att utföra gruvdrift på ett ansvarsfullt sätt.
Nicholas Arndt, professor emeritus, Université Grenoble-Alpes
Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.