Nyskapad fattigdom löser inte klimatkrisen

Replik från Ekomodernisterna om hur vi ska få ner utsläppen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-10-13

Ett samhälle med nyskapad fattigdom kommer att ha mycket svårt att få folkligt stöd för sin omställning. En långsiktig klimatpolitik kräver såväl kärnkraft, kolfritt stål samt minskad fattigdom. Replik från Ekomodernisterna.

”Utsläppen måste ner i dag” skriver ett flertal miljödebattörer. Tanken är rätt, men när de samtidigt avfärdar stora klimatåtgärder blir det fel.

Det finns nämligen ett mål som är viktigare än att nå netto-noll 2038, och det är att nå negativa utsläpp.

Ett samhälle med nyskapad fattigdom kommer att ha mycket svårt att få folkligt stöd för sin omställning. Därför är det viktigare att nå netto-noll eller netto-negativa utsläpp på sikt än att införa hårda restriktioner nu.

Fyra exempel på hållbar klimatpolitik:

  1. Hybrit-projektet ger inte bara fossilfritt stål i Sverige utan även lägre utsläpp utomlands när fossilfri järnsvamp skickas på export. Totalt sänks Hybrit-projektetutsläppen med 35 miljoner ton, motsvarande två tredjedelar av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
    Bättre om det går snabbare, men att låta bli att ställa om stålet är inte ett alternativ.
  2. Kärnkraftverk tar tid att bygga, likväl som järnväg, städer, vindkraft och högspänningskablar. Om utsläpp hade varit dyrare hade vi behållit och byggt ut kärnkraften och andra fossilfria kraftslag.
    Nu har stora resurser lagts på att byta ut en fossilfri elproduktion mot annan väderberoende fossilfri elproduktion.
  3. Smart transportomställning. Vi behöver höghastighetsjärnväg och tätare städer, men även elektrobränslen för det som inte kan elektrifieras.
  4. Bevarad skog. Hade vi behållit och byggt fler kärnkraftverk hade inte skogens biobränslen varit särskilt intressanta. Nu driver dock energibristen upp priset och därmed eldar vi upp skog som annars inte hade varit värt att skörda.

Debattörerna skriver att industriproduktion, resande och konsumtion måste minska i omfattning, men inte hur eller vems resande och konsumtion som ska bort. Detta fokus förvirrar när det centrala är att utsläppen ska bort.

Om den övriga miljörörelsen menar allvar med klimatomställningen är det dags att lyfta blicken. Det räcker inte att skjuta problemen på framtiden.

En långsiktig klimatpolitik kräver såväl kärnkraft, kolfritt stål samt minskad fattigdom.


Take Aanstoot, ordförande Svenska Ekomodernisterna
Karolina Lisslö Gylfe, generalsekreterare Svenska Ekomodernisterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.